Brida

Jag har läst ut boken Brida av Paulo Coelho. Jag har skrivit om en av hans böcker förr. Alkemisten. Men det var i min gamla blogg.

Det ska i alla fall inte handla om alkemister nu. Det ska handla om häxor.

Boken handlar om den irländska kvinnan Brida som har en gåva hon vill lära sig använda. Hon uppsöker en mästare för att lära sig måntraditionen som hon vill använda för att lära sig saker om sig själv och för att besvara frågor i sitt liv.

Måntraditionen handlar om tid. Resor i tid och genom olika inkarnationer.

Men det som boken handlar mest om vikten av sökandet efter sin andra hälft. Coelho förklarar reinkarnation kontra befolkningsökning med att själar delar sig precis som celler och kristaller. Och att man i varje reinkarnation lever samtidigt med minst en tidigare del av sig själv. Oftast delas en själ till en man och en kvinna.

Brida ställer sig frågan att om det finns ett ändligt tal atomer i universum sen dess skapelse och atomerna på jorden cirkulerar och återanvänds. Är det då möjligt att det finns atomer i hennes kropp som förut varit en del av en annan kropp? Kanske till och med en av hennes tidigare kroppar.

Det handlar om gamla keltiska magiska häxritualer och månens och solens tradition. reinkarnation, andar och framför allt kärlek.

Paulo Coelho skriver på ett sätt som får en att tänka till lite grann. Han har fyndiga och ofta väldigt insiktsfulla stycken. Jag gillade i och för sig Alkemisten mer men den här boken var också klart läsvärd även om det gick lite fort. Man kanske får ut mer av den om man läser lite långsammare och verkligen reflekterar över det man läser.

Det får jag göra nästa gång.