Leona pratar rätt så ofta om podsändningar av radioprogram hon lyssnar på och om sommarpratare som är bra. Igår när jag gick och lade mig tänkte jag att jag skulle lyssna på en sommarpratare och liksom höra om det var så bra som hon påstår. Jag har lyssnat på en sommarpratare förr och det var Lars Winnerbäck en gång för länge sen när jag var superWinnerbäckfantast. Så det räknas ju inte.
Så jag bläddrade igenom poddarna för att hitta någon jag kunde tänka mig vara intressant. Claudia Galli hade Leona pratat om... Men nej... Nour el Refai... Ja varför inte. Hon är kul och allvarlig och verkar ha nåt speciellt. Och det hade hon. Jag låg i sängen och var klarvaken. Vanligtvis lyssnar jag till något lättsamt att somna till och jag trodde i ärlighetens namn att jag skulle somna till sommarpratet också... Men nej. Det var oerhört intressant och gripande. Har ni inte lyssnat på det så gör det... Om ni gillar Nour förstås... Nej. Faktiskt också om ni inte gör det.
När jag väl somnat så drömde jag.
Det enda jag minns av drömmen är en otrolig detaljerad bild. Ett minne av ett slag.
När jag var liten så fanns det en cykelväg bakom ett villakvarter som jag gick på väg till skolan. En liten bit av den här cykelvägen, kanske bara sextio meter så var det på vänster sida stora nyponbuskar fulla med nypon. På andra sidan cykelvägen var det ett dike fullt med stora nässlor. Man var lite rädd att hamna däri. Just denna lilla biten cykelväg med så mycket grönska, nässlor och nypon. Den blå himlen ovanför och vetskapen om att den är på vägen till Eric Ruuthskolan. Det är det enda jag minns från min dröm.
fredag 31 december 2010
torsdag 30 december 2010
Att testa sina gränser
Det är jag som fixar desserten till nyår. Det blir vinbärstårtor. Den ena har jag bakat förr och tar itu med i morgon förmiddag. Den andra har jag bakat ikväll. Det är bara lite finishing touches som ska fixas imorgon.
Och skoja om jag har multitaskat. Aldrig förr har jag haft igång så många skålar, kastrull, vispar och ugn samtidigt. Det kändes som om receptet skrevs för en person med sex armar eller kanske två personer. Eller bara någon med mer erfarenhet i bakandets konst än vad jag har.
Nu har det i alla fall gjorts mousser som ska ligga i lager på en tårtbotten. Jag hade kanske lite dåligt tålamod mot slutet. Det understa lagret var nog inte så stelt som det skulle vara innan man hällde över det översta. Men eftersom tårtan ska frysas så gör det nog inte så mycket att lagrena inte ligger parallellt med varandra. Det kommer nog inte glida isär. Det ska bli lite spännande imorgon när jag ska göra gelén som ska täcka toppen.
Det är kul att testa sina gränser i köket lite grann. Att inte bara köra på säkra kort. Blir det äckligt... (vilket det inte kommer att bli.) får vi alla bara en tårtbit mindre till efterrätt.
Det enda som ska göras ikväll är att hämta bord och stolar hemma hos Basse och Jeppelina. Sen är det slappe som gäller. Man ska ju orka vara uppe sent imorgon.
Och skoja om jag har multitaskat. Aldrig förr har jag haft igång så många skålar, kastrull, vispar och ugn samtidigt. Det kändes som om receptet skrevs för en person med sex armar eller kanske två personer. Eller bara någon med mer erfarenhet i bakandets konst än vad jag har.
Nu har det i alla fall gjorts mousser som ska ligga i lager på en tårtbotten. Jag hade kanske lite dåligt tålamod mot slutet. Det understa lagret var nog inte så stelt som det skulle vara innan man hällde över det översta. Men eftersom tårtan ska frysas så gör det nog inte så mycket att lagrena inte ligger parallellt med varandra. Det kommer nog inte glida isär. Det ska bli lite spännande imorgon när jag ska göra gelén som ska täcka toppen.
Det är kul att testa sina gränser i köket lite grann. Att inte bara köra på säkra kort. Blir det äckligt... (vilket det inte kommer att bli.) får vi alla bara en tårtbit mindre till efterrätt.
Det enda som ska göras ikväll är att hämta bord och stolar hemma hos Basse och Jeppelina. Sen är det slappe som gäller. Man ska ju orka vara uppe sent imorgon.
förberedelser
Det är nyårsafton i morgon. Det är nog min favorithögtid egentligen. Det där magiska ögonblicket vid tolvslaget när man känner sig nytvättad och en hel framtid viker ut sig framför en och allt som finns är möjligheter och hopp... Men nog om sentimentalitet.
Det är vi som kommer ha folk hemma i år. Idag kommer bord och stolar hit. Jag kommer städa det sista som behövs städas och baka efterrätt. Jag kunde inte riktigt bestämma mig så det blir tre olika sorters tårtor. Och för att undvika hysterin på systembolaget gör jag en vinraid hemma hos föräldrarna. Jag hoppas de också har kakfat att låna ut. Vi har inte tillräckligt med tallrikar att avvara.
Jag är rätt så seg men om man bara tar det lugnt och fint så kommer det nog inte bli några problem. Men nu har jag inte tid att sitta här längre. Jag har en lägenhet att dammsuga.
Det är vi som kommer ha folk hemma i år. Idag kommer bord och stolar hit. Jag kommer städa det sista som behövs städas och baka efterrätt. Jag kunde inte riktigt bestämma mig så det blir tre olika sorters tårtor. Och för att undvika hysterin på systembolaget gör jag en vinraid hemma hos föräldrarna. Jag hoppas de också har kakfat att låna ut. Vi har inte tillräckligt med tallrikar att avvara.
Jag är rätt så seg men om man bara tar det lugnt och fint så kommer det nog inte bli några problem. Men nu har jag inte tid att sitta här längre. Jag har en lägenhet att dammsuga.
tisdag 28 december 2010
Nätter alltså...
Jag vet inte vad det är men nattskiftena har på senare tid känts tyngre och tyngre. Arbetet har inte blivit jobbigare men min kropp och framför allt mitt huvud pallar inte riktigt trycket. Vanligtvis har man helvetestimman mellan fyra och fem. Jag börjar slokna redan vid tolv. Se mitt porträtt.
Se hur ögonen går i kors av trötthet och hur han kämpar för att hålla dem öppna. Det syns inte så tydligt men de är lagom rödsprängda. Glasögonen sitter snett och det har han inte märkt.
Ansiktet i stort är avslappnat. Det sover redan medan resten av kroppen arbetar.
Låt mig också tillägga. Jag gör mig inte till på bilden. Det är såhär mina kollegor ser mig efter tolv på ett vanligt nattskift.
Se hur ögonen går i kors av trötthet och hur han kämpar för att hålla dem öppna. Det syns inte så tydligt men de är lagom rödsprängda. Glasögonen sitter snett och det har han inte märkt.
Ansiktet i stort är avslappnat. Det sover redan medan resten av kroppen arbetar.
Låt mig också tillägga. Jag gör mig inte till på bilden. Det är såhär mina kollegor ser mig efter tolv på ett vanligt nattskift.
måndag 27 december 2010
Nu går det att ta på den.
Jag beslutade mig för att skriva ut Sommarkattsyndikatet idag och begav mig ner på stan för att se om det fanns någon som kunde göra det snyggt. En enkel utskrift men med rygg så man slipper lösbladssystemet. Det fanns det. Men tyvärr hade de inte tid att lösa det innan nyår och det funkade inte för mig. Jag har ju ett datum att passa.
Men jag löste det lätt genom att gå ner förbi bokhandeln på vägen och köpte mig en snygg pärm som man kunde sätta en snygg framsida på. Jag vet att framsidor inte är önskvärt på manuskript när man skickar in till förlag men jag är inte där än. Det är i så fall endast för min egen skull. Jag har ju lovat en massa personer att de ska få läsa utkastet. Givetvis under förbehållet att de ger sin ärliga åsikt och gärna antecknar lite synpunkter i marginalerna.
Det visade sig ätt så snabbt att jag fick gå och byta pärmen. Nära tvåhundra sidor blev det ju och det är bra mycket tjockare än vad man kan tro. Det fick bli en enkel träryggspärm i stället. Men som sagt... Man dömer ju inte boken efter omslaget.
Nu känns det så verkligt. Det är sidor med text på som man kan bläddra i. Det är ju självklart men jag har fortfarande svårt att förstå att jag klarade det. När man har scrollat upp och ner i dokumentet har det ju inte varit så överskådligt. Fan vad stort det är.
Men jag löste det lätt genom att gå ner förbi bokhandeln på vägen och köpte mig en snygg pärm som man kunde sätta en snygg framsida på. Jag vet att framsidor inte är önskvärt på manuskript när man skickar in till förlag men jag är inte där än. Det är i så fall endast för min egen skull. Jag har ju lovat en massa personer att de ska få läsa utkastet. Givetvis under förbehållet att de ger sin ärliga åsikt och gärna antecknar lite synpunkter i marginalerna.
Det visade sig ätt så snabbt att jag fick gå och byta pärmen. Nära tvåhundra sidor blev det ju och det är bra mycket tjockare än vad man kan tro. Det fick bli en enkel träryggspärm i stället. Men som sagt... Man dömer ju inte boken efter omslaget.
Nu känns det så verkligt. Det är sidor med text på som man kan bläddra i. Det är ju självklart men jag har fortfarande svårt att förstå att jag klarade det. När man har scrollat upp och ner i dokumentet har det ju inte varit så överskådligt. Fan vad stort det är.
Julian Smith är kul
Ibland i slösurfande och youtubetittande så hittar man små guldkorn.
Det finns en kille som heter Julian Smith. Han gör såna här grejer...
Samt många fler. Helt lysande. Kolla upp om ni vill ha kul...
Det finns en kille som heter Julian Smith. Han gör såna här grejer...
Samt många fler. Helt lysande. Kolla upp om ni vill ha kul...
söndag 26 december 2010
Mat mat mat och sen ingenting.
Det är annandag jul och jag sitter på jobbet.
Det har varit en god jul. Onsdagen den 22a spelade jag och Basse på hans jobbs julfest. Då blev det julmat. Lille julafton blev det lite julfirande hemma hos mor och far. Då blev det också julmat. Självaste julafton firade jag i Kristianstad hos Leonas familj. det var väldigt trevligt. Då blev det givetvis också julmat. Sammanfatningsvis så blev det en massa ätande. Igår hade jag julmat till frukost. Sen åt jag ingenting mer på hela dagen förutom en snickers i bilen hem.
Vågen här på jobb säger att jag inte gått upp mer än ett kilo över julen. Men byxorna spänner en hel del. Men jag säger att det är på grund av att de är nytvättade.
På fredag är det nyår. Då kommer vi ha lägenheten full med folk. Innan dess ska lägenheten städas. Jag sitter och väger alternativen att ta lite om dan eller ta en ordentlig superstädning på torsdag... Förmodligen blir det båda delarna.
Leona jobbar vidare i Kristianstad och vi ses inte förrän på fredag eftermiddag. Det är trist. Lägenheten är större nu känns det som. det är tur att jag har katterna att prata med. Oj vad tragiskt det lät... Men är älsklingen borta en längre period så blir det lätt tråkigt.
Det har varit en god jul. Onsdagen den 22a spelade jag och Basse på hans jobbs julfest. Då blev det julmat. Lille julafton blev det lite julfirande hemma hos mor och far. Då blev det också julmat. Självaste julafton firade jag i Kristianstad hos Leonas familj. det var väldigt trevligt. Då blev det givetvis också julmat. Sammanfatningsvis så blev det en massa ätande. Igår hade jag julmat till frukost. Sen åt jag ingenting mer på hela dagen förutom en snickers i bilen hem.
Vågen här på jobb säger att jag inte gått upp mer än ett kilo över julen. Men byxorna spänner en hel del. Men jag säger att det är på grund av att de är nytvättade.
På fredag är det nyår. Då kommer vi ha lägenheten full med folk. Innan dess ska lägenheten städas. Jag sitter och väger alternativen att ta lite om dan eller ta en ordentlig superstädning på torsdag... Förmodligen blir det båda delarna.
Leona jobbar vidare i Kristianstad och vi ses inte förrän på fredag eftermiddag. Det är trist. Lägenheten är större nu känns det som. det är tur att jag har katterna att prata med. Oj vad tragiskt det lät... Men är älsklingen borta en längre period så blir det lätt tråkigt.
fredag 24 december 2010
Om man tänker trailer blir det inte lika farligt.
Idag är den här. Julaftonen...
Denna julafton kör jag inte till Höganäs. Denna julen ska jag fira i Kristianstad hos Leonas familj. Det kommer bli jättemysigt om jag kommer dit. Detta året har snön valt att lamslå i stort sett all trafik i södra Sverige. Många småvägar är avstängda och igår så fick jag reda på att det är som en snövägg i Tyringe. Alltså har jag fått tänka ut en alternativ rutt som inte är en för lång omväg.
Jag tänkte köra mot östra Ljungby och sedan motorvägen upp till Örkelljunga. Därefter raka vägen genom Hässleholm och sedan Kristianstad. Även om det känns lite oroligt att ge sig ut på vägarna när man hör om lastbilar som rullar runt och diken folk har hamnat i så känns det mindre otäckt om man ser lite grann på det som ett äventyr. Tänk filmtrailern...
One man... In his car... His love, far away.... Between them: blizzard of the century. He arms himself with a shovel and a blanket just in case... Will he be there in time with the christmas presents and the danish julkål his mother gave him? What are the dangers he will be facing in the wintery roads of Skåne? Will there be only crap on the radio?
Watch this winters blockbuster featuring Kent Johnsen as Kent Johnsen in...
DRIVING TO KRISTIANSTAD EVEN THOUGH IT IS A LITTLE DANGEROUS
Fan... Och jag har biljetter till premiären... Front row liksom. I 3D... Nu låter det inte lika hemskt.
God Jul på er alla.
Denna julafton kör jag inte till Höganäs. Denna julen ska jag fira i Kristianstad hos Leonas familj. Det kommer bli jättemysigt om jag kommer dit. Detta året har snön valt att lamslå i stort sett all trafik i södra Sverige. Många småvägar är avstängda och igår så fick jag reda på att det är som en snövägg i Tyringe. Alltså har jag fått tänka ut en alternativ rutt som inte är en för lång omväg.
Jag tänkte köra mot östra Ljungby och sedan motorvägen upp till Örkelljunga. Därefter raka vägen genom Hässleholm och sedan Kristianstad. Även om det känns lite oroligt att ge sig ut på vägarna när man hör om lastbilar som rullar runt och diken folk har hamnat i så känns det mindre otäckt om man ser lite grann på det som ett äventyr. Tänk filmtrailern...
One man... In his car... His love, far away.... Between them: blizzard of the century. He arms himself with a shovel and a blanket just in case... Will he be there in time with the christmas presents and the danish julkål his mother gave him? What are the dangers he will be facing in the wintery roads of Skåne? Will there be only crap on the radio?
Watch this winters blockbuster featuring Kent Johnsen as Kent Johnsen in...
DRIVING TO KRISTIANSTAD EVEN THOUGH IT IS A LITTLE DANGEROUS
Fan... Och jag har biljetter till premiären... Front row liksom. I 3D... Nu låter det inte lika hemskt.
God Jul på er alla.
tisdag 21 december 2010
Boken är klar. Färdig! Avslutad.
Jag hade som nyårslöfte förra året att bli klar med min bok Sommarkattsyndikatet. Under året har jag haft korta och intensiva skrivperioder med långa mellanrum. Det har också varit lite svårt då jag bara hade ett hum om hur den skulle sluta trots att jag redan skrivit slutet.
Jag har tvivlat på att jag skulle hinna bli klar innan nyår. Men idag hände något. Jag vaknade och åt frukost och satte mig sedan och skrev. Historien började skriva sig själv och helt plötsligt var klockan sex på kvällen. Leona ringde när jag satt och pusslade ihop det gamla slutet med det nyskrivna som ledde upp till det.
Ja... Boken är klar. Vem kunde tro att det jag satt och klottrade i en anteckningsbok i Göteborg, sommaren 2007, medan jag väntade på att mina kompisar skulle vakna skulle bli en färdig bok.
Jag tror att anledningen att jag haft svårt att avsluta har varit att jag inte ville lämna mina karaktärer. Efraim Lavendel och Karin Lilja. Och en hel del fler... Men allting har ett slut. Nu ska jag bara få den utgiven också. Det är drömmen.
Den kanske inte är så lång. Men det är min första bok. Den blev 169 A4 lång. Totalt 81329 ord vad de nu innebär... Dessa ord är fördelade på tretton kapitel och fyra intermezzon.
När jag skriver detta är jag precis färdig. Jag har sparat allt i ett dokument kallat "Sommarkattsyndikatet klar" Det känns konstigt att inte ha det utspritt i flera dokument. Att inte behöva klia sig i huvudet längre och skissa i anteckningsböcker för att få rätt på parallella tidslinjer. Sagan har fått sitt slut. Nu ska den skrivas ut.
Okej... Kanske inte just nu. En annan dag... Innan nyår... Nu ska jag fira med en whiskey. Hurra för mig.
Jag har tvivlat på att jag skulle hinna bli klar innan nyår. Men idag hände något. Jag vaknade och åt frukost och satte mig sedan och skrev. Historien började skriva sig själv och helt plötsligt var klockan sex på kvällen. Leona ringde när jag satt och pusslade ihop det gamla slutet med det nyskrivna som ledde upp till det.
Ja... Boken är klar. Vem kunde tro att det jag satt och klottrade i en anteckningsbok i Göteborg, sommaren 2007, medan jag väntade på att mina kompisar skulle vakna skulle bli en färdig bok.
Jag tror att anledningen att jag haft svårt att avsluta har varit att jag inte ville lämna mina karaktärer. Efraim Lavendel och Karin Lilja. Och en hel del fler... Men allting har ett slut. Nu ska jag bara få den utgiven också. Det är drömmen.
Den kanske inte är så lång. Men det är min första bok. Den blev 169 A4 lång. Totalt 81329 ord vad de nu innebär... Dessa ord är fördelade på tretton kapitel och fyra intermezzon.
När jag skriver detta är jag precis färdig. Jag har sparat allt i ett dokument kallat "Sommarkattsyndikatet klar" Det känns konstigt att inte ha det utspritt i flera dokument. Att inte behöva klia sig i huvudet längre och skissa i anteckningsböcker för att få rätt på parallella tidslinjer. Sagan har fått sitt slut. Nu ska den skrivas ut.
Okej... Kanske inte just nu. En annan dag... Innan nyår... Nu ska jag fira med en whiskey. Hurra för mig.
fredag 17 december 2010
Myskläder
En sån här ser så otroligt mysig ut. Jag skulle behövt en sån här hela vintern men det är ju några månader kvar av kyla och elände. Det är ju lite synd att jag inte har råd med en. Men jag får önska mig en av tomten eller nåt...
Det måste vara den bästa idén till ett klädesplagg någonsin.
Det måste vara den bästa idén till ett klädesplagg någonsin.
tisdag 14 december 2010
Att en liten lampa kan göra så mycket.
Igår hade jag tydligen glömt en liten lampa i bilen igång. Resultatet av detta var att batteriet var stendött i morse när jag skulle till jobb. Jag fick ta bussen och blev nästan tre timmar sen. En positiv sak var i alla fall att jag slapp betala då biljettskrivaren var sönder. Alla som hade kort fick pröjsa men jag med mina kontanter fick en freeride.
Min far var otroligt hjälpsam och skjutsade mig hem. Jag skulle egentligen lånat en batteriladdare men den hade han lånat ut för tre månader sen och inte fått tillbaka än. Typiskt. Det vi fick göra var att knuffa ut bilen och sätta gång med startkablar. För att se till att jag förhoppningsvis har lite kräm i kärran i morgon körde jag en långrunda utan någonting igång. Inga fläktar, ingen värme, ingen radio... Ingenting.
Nu fryser jag men har kaffe som puttrar i bryggaren och fått på mig mysbyxor. Jag ska sätta mig och lyssna på musik och bara slappa ett tag. Förhoppningsvis blir det rep ikväll.
Min far var otroligt hjälpsam och skjutsade mig hem. Jag skulle egentligen lånat en batteriladdare men den hade han lånat ut för tre månader sen och inte fått tillbaka än. Typiskt. Det vi fick göra var att knuffa ut bilen och sätta gång med startkablar. För att se till att jag förhoppningsvis har lite kräm i kärran i morgon körde jag en långrunda utan någonting igång. Inga fläktar, ingen värme, ingen radio... Ingenting.
Nu fryser jag men har kaffe som puttrar i bryggaren och fått på mig mysbyxor. Jag ska sätta mig och lyssna på musik och bara slappa ett tag. Förhoppningsvis blir det rep ikväll.
onsdag 8 december 2010
Blasket är här
Vintern är här och julen närmar sig med stormsteg. De flest julklappar är införskaffade eller beställda. Till skillnad mot många vintrar så har vi redan rikligt med snö. Det är så underbart säger många. Så fint med snö. Oftast samma människor som gnäller över trafikkaos och förseningar orsakade av det vita onda. Men visst... Jag kan också uppskatta vyer som denna:
En halvfrusen å. Snö i träden och friskt väder. Små ankor som kvackar med frostbitna fjädrar och så vidare. Det är inte det som stör mig.
För mig innebär snö oftare det här scenariot:
Slask. Brun sörja full med smuts, avgaser och en okänd mängd hundurin som skvätter långt upp i knävecken så fort man måste vara utomhus. Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Snö är vackert på avstånd.
Game of thrones
Jag såg denna trailern när jag läste några inlägg på Piruett. Tänkte att det kunde vara en god gärning att sprida ordet.
Denna serien verkar bli hur bra som helst. EN fantasyserie med mycket plottande och ränksmiderier. Döm själva.
April känns så långt bort.
Denna serien verkar bli hur bra som helst. EN fantasyserie med mycket plottande och ränksmiderier. Döm själva.
April känns så långt bort.
lördag 4 december 2010
Warp speed... Njae...
Det snöade kraftigt när jag körde hem ifrån jobb i morse vid sextiden. Det vräkte ner. Det enda som är lite roligt med det är att om man sätter på helljuset och kör lite fortare så ser det ut som man kör i warpspeed.
Jag hade inte mycket sikt. Jag såg kanske sex meter framför mig och efter det var världen som uppslukad av mörker. Som om det just då bara fanns den lilla biten väg jag körde långsamt på. Det var obehagligt men samtidigt väldigt spännande på något sätt.
Jag kände mig trygg med att jag kört den vägen nästan varje dag de senaste åren. Man har lärt sig svängarna och sånt. En bit av vägen händer det ofta att rådjur skuttar över som vårdslösa fotgängare. Det gjorde de inte imorse som tur var. Jag hade inte sett dem komma.
Men jag kom hem i trygghet. Lade mig att sova och nu ska jag äta frukost. Det blir jobb inatt igen. Jag hoppas det inte snöar mer.
Jag hade inte mycket sikt. Jag såg kanske sex meter framför mig och efter det var världen som uppslukad av mörker. Som om det just då bara fanns den lilla biten väg jag körde långsamt på. Det var obehagligt men samtidigt väldigt spännande på något sätt.
Jag kände mig trygg med att jag kört den vägen nästan varje dag de senaste åren. Man har lärt sig svängarna och sånt. En bit av vägen händer det ofta att rådjur skuttar över som vårdslösa fotgängare. Det gjorde de inte imorse som tur var. Jag hade inte sett dem komma.
Men jag kom hem i trygghet. Lade mig att sova och nu ska jag äta frukost. Det blir jobb inatt igen. Jag hoppas det inte snöar mer.
torsdag 2 december 2010
Vila med sällskap
De dagar då jag ska jobba nattskiftet brukar jag ta och vila på soffan i cirka en timme innan jag ska iväg. Ibland är TVn på, ibland inte. Ett som är säkert är att våra kelna katter är framme. Speciellt Frida som har mig som storfavorit. Ikväll började hon vilostunden med att lägga sig på mitt ansikte. Det tog dock inte många sekunder innan vi fann ett alternativ som var bekvämt för oss båda.
Att sova tätt ihop med en katt är så rogivande. Deras spinnande kan vara sådär lätt sövande och de är så mjuka. Det bästa är när katten också somnar och inte tröttnar och skuttar iväg så fort jag somnat och därmed väcker mig.
Frida somnar också ofelbart i mitt knä varje gång jag sätter mig och skriver.
Att sova tätt ihop med en katt är så rogivande. Deras spinnande kan vara sådär lätt sövande och de är så mjuka. Det bästa är när katten också somnar och inte tröttnar och skuttar iväg så fort jag somnat och därmed väcker mig.
Frida somnar också ofelbart i mitt knä varje gång jag sätter mig och skriver.
onsdag 1 december 2010
Popen degenererar mänskligheten
Jag lyssnade på brunchrapportens repris på vägen hem från jobb och även om jag inte har mycket till övers för Henrik Thorehammar så sade han ändå en sak som fick mig att fundera. Nu med all hysteri kring wikileaks och killen som publicerade de senaste dokumenten från AMERIKANSKA U.D så har det kommit fram att killen är homosexuell och lyssnade på Lady Gaga när han laddade ner de hemliga dokumenten. Ur detta extrapolerade Thorehammar att Lyssnande till Lady Gaga kan göra dig till en "landsförrädande homogay". Hans ord. Inte mina.
Detta fick mig att tänka på när Marilyn Manson blev beskylld för att göra musik som fick unga män att mörda sina skolkamrater.
Det i sin tur fick mig att tänka på vilka andra musikgenrer som skulle kunna påverka folk på de mest obskyra sätt.
Skulle lyssnande på Larz Kristerz locka medelålders män i förorten till helgalkoholism och dansbanevåldtäckter? Skulle lyssnande på Idoldeltagarnas samlingsskiva leda till att unga mödrar slår kommunalpolitiker i huvudet med antika äggvispar? Eller skulle lyssnande på soundtracket till Glee få tonåringar i tandställning att flockas till Broadway med smutsiga bomber fastspända till deras bröst? Endast tiden får utvisa.
Eller har det bara gått så långt att popen äntligen får den beskärda del av förakt från inskränkta människor som den förtjänar? Hårdrock och metal och förr all del rocken med Elvis i fronten har fått sin stämpel som djävulens musik en gång i tiden. Nick Hornby skrev i en av mina favoritböcker följande:
"What came first, the music or the misery? People worry about kids playing with guns, or watching violent videos, that some sort of culture of violence will take them over. Nobody worries about kids listening to thousands, literally thousands of songs about heartbreak, rejection, pain, misery and loss. Did I listen to pop music because I was miserable? Or was I miserable because I listened to pop music?" (High Fidelity)
Är det dags för popen att få skit? Och är hårdrocken därmed tillåten in i finrummet?
Detta fick mig att tänka på när Marilyn Manson blev beskylld för att göra musik som fick unga män att mörda sina skolkamrater.
Det i sin tur fick mig att tänka på vilka andra musikgenrer som skulle kunna påverka folk på de mest obskyra sätt.
Skulle lyssnande på Larz Kristerz locka medelålders män i förorten till helgalkoholism och dansbanevåldtäckter? Skulle lyssnande på Idoldeltagarnas samlingsskiva leda till att unga mödrar slår kommunalpolitiker i huvudet med antika äggvispar? Eller skulle lyssnande på soundtracket till Glee få tonåringar i tandställning att flockas till Broadway med smutsiga bomber fastspända till deras bröst? Endast tiden får utvisa.
Eller har det bara gått så långt att popen äntligen får den beskärda del av förakt från inskränkta människor som den förtjänar? Hårdrock och metal och förr all del rocken med Elvis i fronten har fått sin stämpel som djävulens musik en gång i tiden. Nick Hornby skrev i en av mina favoritböcker följande:
"What came first, the music or the misery? People worry about kids playing with guns, or watching violent videos, that some sort of culture of violence will take them over. Nobody worries about kids listening to thousands, literally thousands of songs about heartbreak, rejection, pain, misery and loss. Did I listen to pop music because I was miserable? Or was I miserable because I listened to pop music?" (High Fidelity)
Är det dags för popen att få skit? Och är hårdrocken därmed tillåten in i finrummet?
Pondus har ingen pondus längre.
Jag prenumererar på två tidningar. Pondus och språktidningen. För ett par inlägg sedan tog jag upp att jag eventuellt kommer sluta med min pondusläsning. Och nu har jag bestämt mig. Pondus ryker. Jag fick hem det nya numret igår och det bläddrades snabbt igenom på mindre än fem minuter. Alldeles för lite underhållning på för lite tid.
I hela tidningen är det kanske bara fyra helsidor som består av nya strippar. Resten är andra serier av otroligt varierande kvalitet. Av allihop så är en rolig, en sådär och resten gäsp. Carpe DIem tilltalar mig inte nåt vidare. M är kul. Wulffmorgenthaler med. Mitt Walter Ego är idiotiskt menlös, Skavlan är tröttsam, Uppkast är... Jag kommenterar inte ens. Kollektivet har sina ljusa punkter men de är inte många.
Gamla pondusstrippar finns också. Repriser från förr. Strippar man läst hur många gånger som helst. Och för mig som läser relativt snabbt så är fyra minuters underhållning inte nog. Det blir ingen förnyelse av den prenumerationen.
I stället funderar jag på andra prenumerationer för de pengarna. Kanske Fenix, rollspelstidningen. Kanske Eve Online. Kanske något annat som är frestande... Men inget nytt förrän nästa pondusfaktura slängts i soporna.
I hela tidningen är det kanske bara fyra helsidor som består av nya strippar. Resten är andra serier av otroligt varierande kvalitet. Av allihop så är en rolig, en sådär och resten gäsp. Carpe DIem tilltalar mig inte nåt vidare. M är kul. Wulffmorgenthaler med. Mitt Walter Ego är idiotiskt menlös, Skavlan är tröttsam, Uppkast är... Jag kommenterar inte ens. Kollektivet har sina ljusa punkter men de är inte många.
Gamla pondusstrippar finns också. Repriser från förr. Strippar man läst hur många gånger som helst. Och för mig som läser relativt snabbt så är fyra minuters underhållning inte nog. Det blir ingen förnyelse av den prenumerationen.
I stället funderar jag på andra prenumerationer för de pengarna. Kanske Fenix, rollspelstidningen. Kanske Eve Online. Kanske något annat som är frestande... Men inget nytt förrän nästa pondusfaktura slängts i soporna.
fredag 26 november 2010
You scumbag you maggot you cheap lousy faggot.
Julmusik strömmar ur högtalarna. Ljusslingan hänger på balkongen och stjärnan i fönstret. Lussebullarna jag och Leona håller på att baka ligger just nu på jäsning och luktar gott. Katterna har fått glitter på klätterställningen och Buddha har fått glitter i sitt hår. Det är Julstämning på vaktgatan.
Ombyte förnöjer.
Nu har det varit kallt och blått för länge i bloggen. Det var dags att byta om. Till varmare färger som kan behövas i vinterkylan. Innehållet förblir dock väldigt Kentiskt.
torsdag 25 november 2010
Episka sagor
Det kommer nästa år släppas ett nytt seriemagasin. Jag hörde om det på radion. Ett seriemagasin fullt till bredden med episka och storslagna serier fulla med färg, fart och fara. Fantasy, sci fi, manga och gud vet vad.
Det låter intressant. Skaparna på kolik förlag har sett en trend bland serieskapare. Att de börjar bli trötta på de verklighetstrogna, närmast dokumentära serierna som fins just nu. Även om de också är bra. Jag gillar serier som Rocky och Elvis. Och det finns en hel del jag inte läst.
Jag prenumererar på tidningen Pondus. Något som jag funderar på att sluta med. Själva huvudserin har bara ett fåtal ljuspunkter och min favoritserie har bara ett fåtal sidor till sitt förfogande. När serien "M" får en egen tidning så prenumererar jag på den.
"M" är också till viss del självbiografisk men tecknaren Mads är så galen. Hela serien är full med talande gummikycklingar, ninjor, Boba Fett, ghostbusters, telefonförsäljare, norska försvaret och så vidare. Här är ett exempel på vad jag talar om. Han har blivit hemsökt av sin flickväns guldfisk och fått tag på några som kanske kan hälpa till.
http://www.start.no/m/?m=20050201
Givetvis bifogar jag en länk till kolik förlag också.
http://www.kolikforlag.se/utopi
Det låter intressant. Skaparna på kolik förlag har sett en trend bland serieskapare. Att de börjar bli trötta på de verklighetstrogna, närmast dokumentära serierna som fins just nu. Även om de också är bra. Jag gillar serier som Rocky och Elvis. Och det finns en hel del jag inte läst.
Jag prenumererar på tidningen Pondus. Något som jag funderar på att sluta med. Själva huvudserin har bara ett fåtal ljuspunkter och min favoritserie har bara ett fåtal sidor till sitt förfogande. När serien "M" får en egen tidning så prenumererar jag på den.
"M" är också till viss del självbiografisk men tecknaren Mads är så galen. Hela serien är full med talande gummikycklingar, ninjor, Boba Fett, ghostbusters, telefonförsäljare, norska försvaret och så vidare. Här är ett exempel på vad jag talar om. Han har blivit hemsökt av sin flickväns guldfisk och fått tag på några som kanske kan hälpa till.
http://www.start.no/m/?m=20050201
Givetvis bifogar jag en länk till kolik förlag också.
http://www.kolikforlag.se/utopi
onsdag 24 november 2010
En arg insändare.
Den har anlänt. Besudlat oss den värsta av all nederbörd. Kall och blöt ligger den som ett täcke av misär över gator och torg. Slaskig, påträngande och eländig. Snö. Snööööööööö.... Jag hoppades att molnen kunde vänta med att fälla sin fula mjäll tills i alla fall julen är kommen.
Snö kan vara vackert om det är där det hör hemma. Ett fjäll. Långt borta på en bergstopp, så vykortskorrekt. Och jag erkänner miraklet av nyfallen och orörd snö över en glänta i skogen en gryning där det ligger kvar på trädgrenarna och morgonljuset får det att bli orange-lila och magiskt. Allt detta förutsett att jag inte är någonstans i närheten av det.
För snö drabbar vår vardag där vi befinner oss som mest. Vi slaskar runt i det när vi går på stan. Något som får våra byxben att bli blöta och våra fötter kalla. Det lirkar sig in innanför halsdukar och vantar mest för att jävlas. Det faller på våra glasögon så vi får svårt att se. Det faller på parkeringsplatser och gator och ökar risken för olyckor. Och snö inne i stan blir snabbt grå brun med de sporadiska hundurinfärgade högarna.
Det finns människor som tittar ut genom fönstret på kvällen och ser ett snöfall som får något magiskt i ögonen när de ser miljoner snöflingor falla i mörkret. OCh säger saker i stil med: "Åh så fint." och "Snö! Vad kul! Pulka pulka pulka! Snöbollskrig! Weeee!" Själv tänker jag mest på hur jobbigt det ska bli sig att ta sig till jobb dagen efter.
Jag kanske är lite bitter men jag anser mig ha rätten. Nu väntar månader av snorig näsa, glasögon som immar igen så fort man kommer in nånstans. Snöklegg som dras med in i lägenheter. Kalla fingrar. Halkande och allmän svårframkomlighet.
Vinter. Du har påmint oss om din existens. Tack nu har vi sett det. Det var inte kul. Nu kan det bli vår.
Snö kan vara vackert om det är där det hör hemma. Ett fjäll. Långt borta på en bergstopp, så vykortskorrekt. Och jag erkänner miraklet av nyfallen och orörd snö över en glänta i skogen en gryning där det ligger kvar på trädgrenarna och morgonljuset får det att bli orange-lila och magiskt. Allt detta förutsett att jag inte är någonstans i närheten av det.
För snö drabbar vår vardag där vi befinner oss som mest. Vi slaskar runt i det när vi går på stan. Något som får våra byxben att bli blöta och våra fötter kalla. Det lirkar sig in innanför halsdukar och vantar mest för att jävlas. Det faller på våra glasögon så vi får svårt att se. Det faller på parkeringsplatser och gator och ökar risken för olyckor. Och snö inne i stan blir snabbt grå brun med de sporadiska hundurinfärgade högarna.
Det finns människor som tittar ut genom fönstret på kvällen och ser ett snöfall som får något magiskt i ögonen när de ser miljoner snöflingor falla i mörkret. OCh säger saker i stil med: "Åh så fint." och "Snö! Vad kul! Pulka pulka pulka! Snöbollskrig! Weeee!" Själv tänker jag mest på hur jobbigt det ska bli sig att ta sig till jobb dagen efter.
Jag kanske är lite bitter men jag anser mig ha rätten. Nu väntar månader av snorig näsa, glasögon som immar igen så fort man kommer in nånstans. Snöklegg som dras med in i lägenheter. Kalla fingrar. Halkande och allmän svårframkomlighet.
Vinter. Du har påmint oss om din existens. Tack nu har vi sett det. Det var inte kul. Nu kan det bli vår.
tisdag 23 november 2010
Jag känner en närvaro.
Ikväll ska jag på seans med Terry Evans. Jag har ingen aning om vad som väntar mig. Jag har aldrig varit på något sådant här förut. Leona däremot har varit på ett par stycken och finner det högst intressant. Jag gillar att kolla på Det Okända på tv4+ och alla storys om spöken och andar och meddelande från andra sidan fascinerar mig otroligt.
Om jag skulle få ett budskap... Undrar vem det skulle vara ifrån?
Om jag skulle få ett budskap... Undrar vem det skulle vara ifrån?
Årets coolaste film hittills.
Scott Pilgrim vs. The World måste vara årets mest underhållande film. En jävligt cool actionrulle med hur mycket smart humor som helst. Filmen är både film, datorspel och serietidning och så otroligt snygg. Jag ska hålla tyst nu och låta trailern tala för sig själv.
torsdag 18 november 2010
Jag är galen.
Något som gör mig lite nöjd och får mig att känna mig sådär rebelliskt självständig på ett fullkomligt idiotiskt sätt (och jag är medveten om att det inte är vettigt nånstans) är att sätta upp slumpmässiga betingelser för mig själv och sen skita i dem.
Som att till exempel singla en slant eller rulla en tärning med olika villkor för varje sida. Och sedan göra en tredje sak istället trots kronan eller klavens order. Eller göra en sjunde sak vilken sida tärningen än hamnade på.
Eller att lägga en patians. Går den upp så får jag äta en glass... Så går den inte upp och så äter jag en glass ändå. På så vis är jag i kontroll över mina egna beslut. Jag trotsar slumpen. Jag lurar ödet. I alla fall på en mikroskopisk skala.
När man sätter upp alternativ. Antingen ett eller två, och singlar slant. Om du när resultatet visar sig på din handrygg tänker "Äh. Jag kör två utav tre." Då har du bestämt dig. Du behöver då bara något att skylla på. Myntet sade ju... Trots att du till sist körde sexton utav trettio.
Som att till exempel singla en slant eller rulla en tärning med olika villkor för varje sida. Och sedan göra en tredje sak istället trots kronan eller klavens order. Eller göra en sjunde sak vilken sida tärningen än hamnade på.
Eller att lägga en patians. Går den upp så får jag äta en glass... Så går den inte upp och så äter jag en glass ändå. På så vis är jag i kontroll över mina egna beslut. Jag trotsar slumpen. Jag lurar ödet. I alla fall på en mikroskopisk skala.
När man sätter upp alternativ. Antingen ett eller två, och singlar slant. Om du när resultatet visar sig på din handrygg tänker "Äh. Jag kör två utav tre." Då har du bestämt dig. Du behöver då bara något att skylla på. Myntet sade ju... Trots att du till sist körde sexton utav trettio.
tisdag 16 november 2010
Brett domino är en hjälte
Då och då hittar man de mest besynnerliga saker eller personer på nätet som man bara måste älska. När jag köpte mig en stylophone stötte jag på Brett Domino. en brittisk kuf, en ärkenörd som var en jävel på stylophone rent utsagt. Nu när jag köpte en kaossilator så dök han upp igen och han är nog den nördigast hjälte jag har. han är briljant. Jag bifogar bevis. Det är bra musik och det är humor och det är tekniknördarnas lekstuga.
På gång i mer än ett avseende.
Tänkte gå ut på en promenad i hösten. En timme för att rensa tankarna och klura lite på hur boken skulle fortsätta. Jag skrev tolv sidor och slutade med en liten cliffhanger. På vägen laddade jag ner till min telefon en träningsapp som mäter hur långt du gått, var du gick och hur lång tid det tog. Detta sporrade mig rejält. Speciellt när den började berätta för mig min genomsnittliga hastighet. Jag märkte hur tempot ökat avsevärt från början av min promenad som helt plötsligt blev en powerwalk. Jag skulle möta Leona efter en timme på stationen. Jag kom dit alldeles för tidigt. Nu sitter jag och andas ut lite grann. Sen blir det middag med Basse och så vet jag hur boken fortsätter också. Det finns en förrädare. Moahahaha.
söndag 14 november 2010
När rätt musik spelas
Det är så härligt när man plockar en gammal skiva i hyllan och sätter igång den och den passar som en smäck på humöret och tiden och vädret.
Jag plockade med mig en gammal skiva med Loosegoats ner i bilen och att köra under grå moln med värme i bilen och varm musik gjorde i sin tur hela mig varm. Jag vet att Loosegoats är bra, det var därför jag köpte skivorna. Men ibland spelar man rätt låtar vid rätt tillfällen och då känns det som om man hade ett soundtrack till ens liv på något sätt. Det kan kännas rätt så stort.
Här är Loosegoats.
Jag plockade med mig en gammal skiva med Loosegoats ner i bilen och att köra under grå moln med värme i bilen och varm musik gjorde i sin tur hela mig varm. Jag vet att Loosegoats är bra, det var därför jag köpte skivorna. Men ibland spelar man rätt låtar vid rätt tillfällen och då känns det som om man hade ett soundtrack till ens liv på något sätt. Det kan kännas rätt så stort.
Här är Loosegoats.
Vilken dag var det nu igen?
När man jobbar som jag jobbar är inte veckodagarna det självklaraste alltid. Man börjar ibland jobba på en torsdag och man håller fredag på en söndag. Detta resulterar i att det här med butikers öppettider också lätt glöms bort. Alltså står jag på elgigantens parkering, på en söndag, en hel timme för tidigt. Så tråkigt.
lördag 13 november 2010
Testing testing
Detta är ett test för att se om saker fungerar som jag hoppas de gör. Inslaget är en liten snutt inspelad när jag leker med min kaossilator och ett munspel.
Redigering: Mitt i natten.
Att lägga upp en m4a-fil som video kanske inte var så bra idé. Det fungerade helt enkelt inte och varför skulle det? Det jag istället fick göra var att ladda ner ett litet behändigt program som konverterar om ljudfilen till en mp3fil som jag sedan fick köra genom windows moviemaker för att göra en film utav det. Inte alls bökigt. Men att bara lägga upp ljudfiler är tydligen inget som blogger pysslar med längre.
För att det inte bara ska vara svart i filmen lade jag in bilder från min steampunkmapp med persongalleri.
Nu säger jag inte att jag på långa vägar är bra på att skapa musik än och det är bara en minut värt av lek. Samt att slutet är tokigt. Men det är sånt som händer när man spelar in med hjälp av ett röstmemoverktyg.
Redigering: Mitt i natten.
Att lägga upp en m4a-fil som video kanske inte var så bra idé. Det fungerade helt enkelt inte och varför skulle det? Det jag istället fick göra var att ladda ner ett litet behändigt program som konverterar om ljudfilen till en mp3fil som jag sedan fick köra genom windows moviemaker för att göra en film utav det. Inte alls bökigt. Men att bara lägga upp ljudfiler är tydligen inget som blogger pysslar med längre.
För att det inte bara ska vara svart i filmen lade jag in bilder från min steampunkmapp med persongalleri.
Nu säger jag inte att jag på långa vägar är bra på att skapa musik än och det är bara en minut värt av lek. Samt att slutet är tokigt. Men det är sånt som händer när man spelar in med hjälp av ett röstmemoverktyg.
Frustration.
Ett spel utan nämnvärt avancerad grafik fick min dator att krascha. Såsom alla andra spel. Dells spel-laptop my ass. Jag förstår varför en laptop kanske inte klarar av den värsta supergrafiken utan att bli varm. Men att bli överhettad för ett strategispel från 2007 är väl att ta i?
Jag är trött på detta nu. Jag kommer istället påbörja projekt: Sälja av skit och bra saker jag inte använder. Allt för att kunna få ihop til´l en ny mac så fort som möjligt. Jag har sparat en del och fattas ca femtusen kronor. Jag har satt upp mig på ännu en söndagnatts övertid och funderar på om jag inte kan ringa chefen och höra om jag inte kan ta några timmar inatt också. Allt för stålar. Allt för att få en ny dator så fort som möjligt. Nu kommer jag sätta mig och spendera resten av förmiddagen med att lägga ut annonser på blocket och tradera.
Jag kan ju ändå inte spela mitt spel.
Jag är trött på detta nu. Jag kommer istället påbörja projekt: Sälja av skit och bra saker jag inte använder. Allt för att kunna få ihop til´l en ny mac så fort som möjligt. Jag har sparat en del och fattas ca femtusen kronor. Jag har satt upp mig på ännu en söndagnatts övertid och funderar på om jag inte kan ringa chefen och höra om jag inte kan ta några timmar inatt också. Allt för stålar. Allt för att få en ny dator så fort som möjligt. Nu kommer jag sätta mig och spendera resten av förmiddagen med att lägga ut annonser på blocket och tradera.
Jag kan ju ändå inte spela mitt spel.
Ett nödvändigt inlägg
När jag bäddade in youtubeklipp i det förra inlägget så stack de ut över kanten och dolde min sidomeny. Det går ju inte för sig. Oordning och kaos är oacceptabelt.
Jag beslutade mig för att ändra detta och började titta på koderna för det inbäddade inslaget och insåg kvickt att jag inte begrep något alls om hur man skulle ändra storlek.
Så istället blev det här inlägget till som skickar ner de stora filmklippen under min meny och där kan de ta all plats de vill.
Häpp.
Nu kan dagen fortsätta på ett okomplicerat sätt. Hoppas jag. Jag har ett nytt gammalt datorspel som jag vill spela och min dator har lite strul med Windows installer. Hoppas inte det resulterar i vredesutbrott hos teknikinepta lilla jag.
Jag beslutade mig för att ändra detta och började titta på koderna för det inbäddade inslaget och insåg kvickt att jag inte begrep något alls om hur man skulle ändra storlek.
Så istället blev det här inlägget till som skickar ner de stora filmklippen under min meny och där kan de ta all plats de vill.
Häpp.
Nu kan dagen fortsätta på ett okomplicerat sätt. Hoppas jag. Jag har ett nytt gammalt datorspel som jag vill spela och min dator har lite strul med Windows installer. Hoppas inte det resulterar i vredesutbrott hos teknikinepta lilla jag.
Reklammusik igen
Åter igen så har en låt från en reklamfilm blivit en favorit i Kent Johnsens huvud. Det hjälper lite att låten blivit lite av en hit i övrigt och spelas lite då och då på p3. Reklamen är den där lindexreklamen med laserugglan och en tjej som går en massa. "I am not a robot" med Marina and the Diamonds är så jädra bra. Här är den.
Det var ett tag sedan en reklamfilmslåt blev så uppskattad av mig. Senast var det en kamerareklam och då fick jag söka med ljus och lykta för att hitta en av de bästa låtar jag hört. Här är den.
Musik som förgyller vardagen. Prova att ta welcome home i hörlurarna när du tidigt om morgonen ska ut med hunden eller köpa frukostbullar eller vad du än ska göra i gryningen. Sätt igång låten direkt när du stiger ut i morgonen. Oslagbart. Jag lovar.
Det var ett tag sedan en reklamfilmslåt blev så uppskattad av mig. Senast var det en kamerareklam och då fick jag söka med ljus och lykta för att hitta en av de bästa låtar jag hört. Här är den.
Musik som förgyller vardagen. Prova att ta welcome home i hörlurarna när du tidigt om morgonen ska ut med hunden eller köpa frukostbullar eller vad du än ska göra i gryningen. Sätt igång låten direkt när du stiger ut i morgonen. Oslagbart. Jag lovar.
fredag 12 november 2010
De strippande trädens tid.
De sista gula löven hänger kvar på sina grenar för att slitas ner vilken dag som helst. Hösten har kommit med råge. Det är något märkligt hur snabbt man anpassar sin acceptans för en ny årstid egentligen. Jag var ute och gick i förmiddags i regnet och liksom sådär småtrivdes med livet.
Nu är det också sådär extra skönt att komma hem. Även om det kan vara mysigt under mössan och bakom halsduken när man är på väg hem. Och även om stan blir lite lustigt förvanskad när den ses genom regndropparna på glasögonen, så är det ändå tekopparnas och filtarnas årstid.
Det är matinéfilmernas och mysets och lyssnande på regn mot rutornas årstid. Och än så länge trivs jag. Tills vintern kommer.
Nu är det också sådär extra skönt att komma hem. Även om det kan vara mysigt under mössan och bakom halsduken när man är på väg hem. Och även om stan blir lite lustigt förvanskad när den ses genom regndropparna på glasögonen, så är det ändå tekopparnas och filtarnas årstid.
Det är matinéfilmernas och mysets och lyssnande på regn mot rutornas årstid. Och än så länge trivs jag. Tills vintern kommer.
fredag 5 november 2010
Klipp och klister
Idag har jag och min syster pysslat. Fint blev det.
En pärm till mitt Steampunkäventyr.
En pärm till mitt Steampunkäventyr.
Nattaktivitet
Jag hade fullkomligt glömt bort just hur otroligt enerverande en kattunge kan vara. Katter lär sig så småningom att anpassa sig efter vår dygnsrytm även om de ibland är uppe en kollerunda på natten. En kattunge är i högsta grad en nattaktiv varelse.
Inatt har jag blivit hoppad på, biten i örat, slickad på ögat, ansad i skägget, sprungen på halsen, inspekterad i näsan och allmänt pussad och väckt vad som känns som tusentals gånger. I trött desperation har man tagit tag om nackskinnet och skickat ner det lilla orosmomentet på golvet. Något som sporrat den lille krabaten att bli om än mer målmedveten. Som om den tänker: "Ånej... Inte golvet inte... Jag har inte smakat på din armhåla än." Och så hoppar han upp och provar just det.
Men sen... När man vaknar av väckarklockan och ser den lille tussen tryggt ligga och sova mellan husse och mattes huvudkuddar glömmer man snabbt nattens prövningar och blir sånt där snuttig som man bara kan bli när man gosar med en kattunge.
Inatt har jag blivit hoppad på, biten i örat, slickad på ögat, ansad i skägget, sprungen på halsen, inspekterad i näsan och allmänt pussad och väckt vad som känns som tusentals gånger. I trött desperation har man tagit tag om nackskinnet och skickat ner det lilla orosmomentet på golvet. Något som sporrat den lille krabaten att bli om än mer målmedveten. Som om den tänker: "Ånej... Inte golvet inte... Jag har inte smakat på din armhåla än." Och så hoppar han upp och provar just det.
Men sen... När man vaknar av väckarklockan och ser den lille tussen tryggt ligga och sova mellan husse och mattes huvudkuddar glömmer man snabbt nattens prövningar och blir sånt där snuttig som man bara kan bli när man gosar med en kattunge.
torsdag 4 november 2010
Ombord på Nautilus
Jag har sett filmen "En världsomsegling under havet" från 1951 med Kirk Douglas och James Mason. Det var en underhållande matiné med för femtiotalets filmer självklara sånginslag. Som tur var bara två stycken.
Filmen är baserad på Jules Vernes bok med samma namn. Det ryktas om ett monster som sänker skepp utanför USA. En professor och hans medhjälpare hoppar ombord på ett skepp som ska undersöka saken och givetvis sjunker båten. Professorn, hans medhjälpare och en käck och framfusig matros med gitarr är de enda som överlever. De upptäcker att det inte är ett monster utan en stor undervattensfarkost styrd av den misantropiske kapten Nemo.
Jag som för tillfället letar inspiration till ett Steampunkäventyr gillade det jag såg. Nautilus är full av rör och urverk och elegans. Det var äventyr och bravader och ordentliga käftsmällar emellanåt. Även om filmen är från 1951 så är effekterna helt okej och det är en riktigt bra film.
Filmen är baserad på Jules Vernes bok med samma namn. Det ryktas om ett monster som sänker skepp utanför USA. En professor och hans medhjälpare hoppar ombord på ett skepp som ska undersöka saken och givetvis sjunker båten. Professorn, hans medhjälpare och en käck och framfusig matros med gitarr är de enda som överlever. De upptäcker att det inte är ett monster utan en stor undervattensfarkost styrd av den misantropiske kapten Nemo.
Jag som för tillfället letar inspiration till ett Steampunkäventyr gillade det jag såg. Nautilus är full av rör och urverk och elegans. Det var äventyr och bravader och ordentliga käftsmällar emellanåt. Även om filmen är från 1951 så är effekterna helt okej och det är en riktigt bra film.
onsdag 3 november 2010
Hemkomst
Guiness har nu äntligen kommit hem till oss. Än så länge är han inte så populär hos sina "systrar" men det kommer nog bli bra om några dagar. Frida låter som Gollum så fort hon kommer i närheten av honom men han är mest chill och bara slappar.
måndag 1 november 2010
Kaossilator
Jag kunde inte vänta till jul. Jag har beställt en ny leksak att snöa in på. Det kommer bli hur kul som helst och man kan ju bara hoppas att man blir lika duktig som den här killen.
onsdag 27 oktober 2010
Hur svårt ska det vara?
Med tanke på hur många rollspelsböcker jag nu skummat igenom och hur många bildsökningar jag gjort på google med olika sätt att skriva luftskepp så blir jag förvånad på hur få tillfredställande bilder jag hittar på just dessa.
Jag är inte ute efter zeppelinare. Jag är inte ute efter monstruösa kreationer hållna uppe av en myriad av propellrar. Jag är ute efter den typen av luftskepp som man osökt tänker på när man tänker steampunk. En frigatt med en stor jävla oval ballong ovanpå.
Men tydligen är det väldigt svårt att hitta. Så jag tänkte rita mig en istället. Det visade sig inte helle vara det lättaste. Jag får rita ett luftskepp som är långt borta så jag inte beöver lägga energi på detaljer som är omöjliga.
Jag är inte ute efter zeppelinare. Jag är inte ute efter monstruösa kreationer hållna uppe av en myriad av propellrar. Jag är ute efter den typen av luftskepp som man osökt tänker på när man tänker steampunk. En frigatt med en stor jävla oval ballong ovanpå.
Men tydligen är det väldigt svårt att hitta. Så jag tänkte rita mig en istället. Det visade sig inte helle vara det lättaste. Jag får rita ett luftskepp som är långt borta så jag inte beöver lägga energi på detaljer som är omöjliga.
tisdag 26 oktober 2010
Efter nyår åker goggles på.
Åter igen har suget efter steampunk drabbat mig. Och det känns som om jag efter nyår ska satsa seriöst på att få ihop ett spelgäng som vill spela rollspel med mig.
Just nu går min energi till Sommarkattsyndikatet men jag kommer kolla på en del filmer såsom: Tidsmaskinen, En världsomsegling under havet, Resan till jordens mittpunkt, Sherlock Holmes och så vidare. Jag har kollat på tvserier som handlar om artefakter och monster, jag har spelat tillräckligt mycket rollspel om varulvar och vampyrer för att få inspiration därifrån. Till och med små fragment av Dr Who tilltalar mig som inspiration till ett Steampunkrollspel med mycket inspiration från den viktorianska eran.
Jag vill verkligen gå all out. Kartor, handouts, böcker... Jag vill nog hålla det så mycket friform som jag kan men allt det där meckiga får jag gå in på sen... Nu är det bara inspiration som gäller.
Just nu går min energi till Sommarkattsyndikatet men jag kommer kolla på en del filmer såsom: Tidsmaskinen, En världsomsegling under havet, Resan till jordens mittpunkt, Sherlock Holmes och så vidare. Jag har kollat på tvserier som handlar om artefakter och monster, jag har spelat tillräckligt mycket rollspel om varulvar och vampyrer för att få inspiration därifrån. Till och med små fragment av Dr Who tilltalar mig som inspiration till ett Steampunkrollspel med mycket inspiration från den viktorianska eran.
Jag vill verkligen gå all out. Kartor, handouts, böcker... Jag vill nog hålla det så mycket friform som jag kan men allt det där meckiga får jag gå in på sen... Nu är det bara inspiration som gäller.
torsdag 14 oktober 2010
Drömmars påverkan
Det är märkligt hur en dröm kan få en så ur balans.
Hela min morgon har jag varit nere, snudd på deprimerad på grund av vad jag drömde inatt. Jag försöker tänka att det bara var en dröm. Det är uppenbart för som vanligt med drömmar så finns det väldigt lite logik i dem men den visste vad den skulle sikta efter. Mitt undermedvetna kan mina ömma punkter.
Jag får försöka skaka av mig det här och tänka positivt.
Hela min morgon har jag varit nere, snudd på deprimerad på grund av vad jag drömde inatt. Jag försöker tänka att det bara var en dröm. Det är uppenbart för som vanligt med drömmar så finns det väldigt lite logik i dem men den visste vad den skulle sikta efter. Mitt undermedvetna kan mina ömma punkter.
Jag får försöka skaka av mig det här och tänka positivt.
söndag 10 oktober 2010
Avatar: The last Airbender.
Jag såg hela den teckande serien av Avatar: The last Airbender och hade roligt. Jag sträckkollade och även om det var tecknat och det var en familjeserie så var det spännande. Det togs upp ett flertal filosofiska frågor och även om det inte visades direkt (det är ju trots allt en familje serie) så var död och elände närvarande.
Jag såg den för att jag visste att det skulle komma en spelfilm baserad på serien. M Night Shyamalan (eller hur det stavas) hade gjort den och jag ville se originalet innan jag såg den filmen.
Jag kollade på den första trekvarten. Sen kunde jag inte se mer. Det var mer än slakt av originalet. Det var en förolämpande misshandel följt av spott i ansiktet för att avslutas med att sticka ett glödgat spett rakt genom kroppen.
Regin var usel. Effekterna saknade action. Skådespelarna var kassa. Det var slött och oinspirerande. Vill ni se något bra. Se de tre teckande säsongerna. Se inte filmen. För allt i världen... Undvik den. Och den är baserad på första säsongen så det måste komma två till för att det ska bli fullbordat. Låt oss hoppas att det aldrig händer.
Jag är bara glad att jag inte betalade för att se den.
Jag såg den för att jag visste att det skulle komma en spelfilm baserad på serien. M Night Shyamalan (eller hur det stavas) hade gjort den och jag ville se originalet innan jag såg den filmen.
Jag kollade på den första trekvarten. Sen kunde jag inte se mer. Det var mer än slakt av originalet. Det var en förolämpande misshandel följt av spott i ansiktet för att avslutas med att sticka ett glödgat spett rakt genom kroppen.
Regin var usel. Effekterna saknade action. Skådespelarna var kassa. Det var slött och oinspirerande. Vill ni se något bra. Se de tre teckande säsongerna. Se inte filmen. För allt i världen... Undvik den. Och den är baserad på första säsongen så det måste komma två till för att det ska bli fullbordat. Låt oss hoppas att det aldrig händer.
Jag är bara glad att jag inte betalade för att se den.
lördag 9 oktober 2010
Brida
Jag har läst ut boken Brida av Paulo Coelho. Jag har skrivit om en av hans böcker förr. Alkemisten. Men det var i min gamla blogg.
Det ska i alla fall inte handla om alkemister nu. Det ska handla om häxor.
Boken handlar om den irländska kvinnan Brida som har en gåva hon vill lära sig använda. Hon uppsöker en mästare för att lära sig måntraditionen som hon vill använda för att lära sig saker om sig själv och för att besvara frågor i sitt liv.
Måntraditionen handlar om tid. Resor i tid och genom olika inkarnationer.
Men det som boken handlar mest om vikten av sökandet efter sin andra hälft. Coelho förklarar reinkarnation kontra befolkningsökning med att själar delar sig precis som celler och kristaller. Och att man i varje reinkarnation lever samtidigt med minst en tidigare del av sig själv. Oftast delas en själ till en man och en kvinna.
Brida ställer sig frågan att om det finns ett ändligt tal atomer i universum sen dess skapelse och atomerna på jorden cirkulerar och återanvänds. Är det då möjligt att det finns atomer i hennes kropp som förut varit en del av en annan kropp? Kanske till och med en av hennes tidigare kroppar.
Det handlar om gamla keltiska magiska häxritualer och månens och solens tradition. reinkarnation, andar och framför allt kärlek.
Paulo Coelho skriver på ett sätt som får en att tänka till lite grann. Han har fyndiga och ofta väldigt insiktsfulla stycken. Jag gillade i och för sig Alkemisten mer men den här boken var också klart läsvärd även om det gick lite fort. Man kanske får ut mer av den om man läser lite långsammare och verkligen reflekterar över det man läser.
Det får jag göra nästa gång.
Det ska i alla fall inte handla om alkemister nu. Det ska handla om häxor.
Boken handlar om den irländska kvinnan Brida som har en gåva hon vill lära sig använda. Hon uppsöker en mästare för att lära sig måntraditionen som hon vill använda för att lära sig saker om sig själv och för att besvara frågor i sitt liv.
Måntraditionen handlar om tid. Resor i tid och genom olika inkarnationer.
Men det som boken handlar mest om vikten av sökandet efter sin andra hälft. Coelho förklarar reinkarnation kontra befolkningsökning med att själar delar sig precis som celler och kristaller. Och att man i varje reinkarnation lever samtidigt med minst en tidigare del av sig själv. Oftast delas en själ till en man och en kvinna.
Brida ställer sig frågan att om det finns ett ändligt tal atomer i universum sen dess skapelse och atomerna på jorden cirkulerar och återanvänds. Är det då möjligt att det finns atomer i hennes kropp som förut varit en del av en annan kropp? Kanske till och med en av hennes tidigare kroppar.
Det handlar om gamla keltiska magiska häxritualer och månens och solens tradition. reinkarnation, andar och framför allt kärlek.
Paulo Coelho skriver på ett sätt som får en att tänka till lite grann. Han har fyndiga och ofta väldigt insiktsfulla stycken. Jag gillade i och för sig Alkemisten mer men den här boken var också klart läsvärd även om det gick lite fort. Man kanske får ut mer av den om man läser lite långsammare och verkligen reflekterar över det man läser.
Det får jag göra nästa gång.
Övertrött? Nejdå
Om ett gäng skånska poeter åker på skrivarsemester, blir det en diktatur då?
Klockan är strax efter halv tre och jag är på jobbet. Inne på min trettonde timme. Hjärnan går inte på högvarv.
Klockan är strax efter halv tre och jag är på jobbet. Inne på min trettonde timme. Hjärnan går inte på högvarv.
fredag 8 oktober 2010
Komp komplikationer
Jag har aldrig varit så fokuserad på att hålla koll på saker som semester och komptimmar. Nu kommer det snart bli förändringar på jobb. Vi ska inte stämpla längre. Vi ska vara ansvariga själva för vår arbetstid. Därför fixade jag igår nytt lösenord till det program jag inte använt på gud vet hur länge. Jag har alltid tyckt att mina chefer håller lite koll och säger nej till ledighet när jag inte längre har timmar att ta ut. Givetvis är det bättre att veta hur mycket timmar man har så man kan prioritera lite grann.
Jag tog ledigt då Nick´s hade bartömning. Nu har jag minus tolv timmar på mitt konto. Jag har bara två semesterdagar kvar. Jag ska ha fyra semesterdagar till jul... Ja inte nu längre verkar det som.
I dag ska jag jobba sexton timmar. Jag börjar vid två och kommer hem klockan halv sju imorgon bitti. Jag vill gärna ta åtta timmar natt i pengar men det verkar som om jag får rätta till mitt kompsaldo i stället. Attans. Det var ju pengar till nya datorn där...
Gänget ska till Malmö på irländsk pub den trettionde. Jag tänkte i min enfald att det bara är att ta ledigt. Tyvärr får jag nog hoppa över den...
Jag tog ledigt då Nick´s hade bartömning. Nu har jag minus tolv timmar på mitt konto. Jag har bara två semesterdagar kvar. Jag ska ha fyra semesterdagar till jul... Ja inte nu längre verkar det som.
I dag ska jag jobba sexton timmar. Jag börjar vid två och kommer hem klockan halv sju imorgon bitti. Jag vill gärna ta åtta timmar natt i pengar men det verkar som om jag får rätta till mitt kompsaldo i stället. Attans. Det var ju pengar till nya datorn där...
Gänget ska till Malmö på irländsk pub den trettionde. Jag tänkte i min enfald att det bara är att ta ledigt. Tyvärr får jag nog hoppa över den...
torsdag 7 oktober 2010
Zuccinislöseri
Ibland blir det verkligen inte som man tänkt sig.
Igår kom jag och Leona hem på kvällen väldigt hungriga och satte igång att laga mat. Ett nytt recept. En örtig zuccinigratäng stod det i receptet och åh vad god den såg ut på bilden. Problemet var delvis att den inte såg lika god ut när vi tog ut den ur ugnen. Den smakade blött och menlöst. Vi hade peppar på så det smakade lite pepprigt men inte mer.
Det blev pizza.
Man kan inte lyckas alla gånger. Nästa gång lagar vi något annat.
Igår kom jag och Leona hem på kvällen väldigt hungriga och satte igång att laga mat. Ett nytt recept. En örtig zuccinigratäng stod det i receptet och åh vad god den såg ut på bilden. Problemet var delvis att den inte såg lika god ut när vi tog ut den ur ugnen. Den smakade blött och menlöst. Vi hade peppar på så det smakade lite pepprigt men inte mer.
Det blev pizza.
Man kan inte lyckas alla gånger. Nästa gång lagar vi något annat.
tisdag 5 oktober 2010
Klumpeduns
Efter lunch på jobbet så brukar jag ta med mig en kopp kaffe till kontrollrummet där jag sitter. Så även idag. Men på vägen dit hör jag ett buller från den delen av fabriken som ligger framför mig. Jag behöver öronpropparna jag har i fickan. Eftersom det inte finns någonstans att för stunden placera min kaffekopp beslutar jag mig för att ta kanten på den lilla plastmuggen mellan tänderna medan jag proppar öronen fulla av propp.
Kaffekoppen vill dock inte vara där och medan jag har handen i fickan släpper tändernas bett om koppen. Kroppen reagerar instinktivt utan att lyssna på hjärnan och försöker hindra objektet från att falla till marken. Tyst skriker hjärnan: Nej Kropp! Den där är fylld av skållande het och koffeinfylld vätska! Låt den falla! Men försent. Min kropp är dum. På ett ögonblick är halva mitt ansikte och min bröstkorg dränkt i nybryggt och väldigt varmt kaffe. "AJ!" skriker jag och går mot toaletten för att skölja av mig.
Som tur är så isolerar skägg rätt så bra men det svider fortfarande lite grann över hakan. Bröstet klarade sig också rätt så bra tack vare de tjocka arbetskläder vi har.
Kent Klumpeduns. Hädanefter så kommer jag alltid ställa ner min kaffekopp när jag behöver mina händer till något annat.
Kaffekoppen vill dock inte vara där och medan jag har handen i fickan släpper tändernas bett om koppen. Kroppen reagerar instinktivt utan att lyssna på hjärnan och försöker hindra objektet från att falla till marken. Tyst skriker hjärnan: Nej Kropp! Den där är fylld av skållande het och koffeinfylld vätska! Låt den falla! Men försent. Min kropp är dum. På ett ögonblick är halva mitt ansikte och min bröstkorg dränkt i nybryggt och väldigt varmt kaffe. "AJ!" skriker jag och går mot toaletten för att skölja av mig.
Som tur är så isolerar skägg rätt så bra men det svider fortfarande lite grann över hakan. Bröstet klarade sig också rätt så bra tack vare de tjocka arbetskläder vi har.
Kent Klumpeduns. Hädanefter så kommer jag alltid ställa ner min kaffekopp när jag behöver mina händer till något annat.
lördag 2 oktober 2010
Han har växt
Idag var jag och Leona på östra sidan av Skåne och hälsade på Leonas systrar och mamma. Fick fika och middag och fika igen. Vi träffade också vår lilla katt som kommer flytta hem till oss om en månad. Det var ett tag sedan vi såg honom sist och han hade växt till sig rejält.
måndag 27 september 2010
Dörrarna stängs. Andra dörrar öppnas.
Vart ska vi gå nu?
Vårt lokala vattenhål, även känt som Nick´s, har gått i graven. Nya ägare och ett nytt koncept. Död åt en institution som varit rock n´roll i tjugo år. Tydligen ska de nya ägarna satsa på något mer "klubbigt" var ordet jag hörde. Och det är inte riktigt något jag känner Ängelholm behöver mer av. En liten lokal med Magnus Uggla-remixer och wannabestekare överallt. Jag och Ingemar pratade i lördags då det var sista Nick´s -kvällen om vart vi skulle ta vägen nu.
Vi vill ha en bar. Ett ställe att hänga på. Nu tänker jag inte Cheers. Nu tänker jag till exempel på baren i How I met your mother. Ett skönt ställe som är en bar utan att nödvädigtvis ha ett koncept. Och jag vet att jag riskerar att låta gammal men ett ställe där man kan sitta och snacka med varandra utan att behöva använda teckenspråk efter elva.
Men kanske blir det jättebra med nya Nick´s vad det nu än kommer att heta. Vem vet? Men jag ser bara framför mig något plastigt. Något som inte är oss. Något som spelar dålig musik. För man har sett det förr.
Förr gick vi ofta till Torstens. Det gör vi inte mer av just den anledningen. Vi kan gå till Greken men de stänger rätt så tidigt och vart går vi efteråt?
Tiden får utvisa. Det kanske öppnar en fantastisk bar nånstans. Det finns behov av det.
Vårt lokala vattenhål, även känt som Nick´s, har gått i graven. Nya ägare och ett nytt koncept. Död åt en institution som varit rock n´roll i tjugo år. Tydligen ska de nya ägarna satsa på något mer "klubbigt" var ordet jag hörde. Och det är inte riktigt något jag känner Ängelholm behöver mer av. En liten lokal med Magnus Uggla-remixer och wannabestekare överallt. Jag och Ingemar pratade i lördags då det var sista Nick´s -kvällen om vart vi skulle ta vägen nu.
Vi vill ha en bar. Ett ställe att hänga på. Nu tänker jag inte Cheers. Nu tänker jag till exempel på baren i How I met your mother. Ett skönt ställe som är en bar utan att nödvädigtvis ha ett koncept. Och jag vet att jag riskerar att låta gammal men ett ställe där man kan sitta och snacka med varandra utan att behöva använda teckenspråk efter elva.
Men kanske blir det jättebra med nya Nick´s vad det nu än kommer att heta. Vem vet? Men jag ser bara framför mig något plastigt. Något som inte är oss. Något som spelar dålig musik. För man har sett det förr.
Förr gick vi ofta till Torstens. Det gör vi inte mer av just den anledningen. Vi kan gå till Greken men de stänger rätt så tidigt och vart går vi efteråt?
Tiden får utvisa. Det kanske öppnar en fantastisk bar nånstans. Det finns behov av det.
lördag 25 september 2010
Vad jag gör.
Denna helgen jobbar jag natt. Det är helgen innan min frivecka och just nu är det väldigt lugnt på jobbet. Lagren är fulla och så fort vi producerar någonting så tar det kostbar plats och det är tydligen inte så bra.
Detta resulterar i att det är ett väldigt lugnt tempo på jobbet.
Jag fick reda på häromdagen att det pulvret vi producerar i störst utsträckning har resulterat i att man har kunnat producera en elmotor med hög prestanda. Tydligen har problemet med elmotorer varit (och är fortfarande kanske) att de inte går så långt på en "tank" innan de behöver laddas igen. Samt att bilarna inte går så snabbt. Detta har det Oxfordbaserade företaget Yasa ändrat på och kommit fram till en miljövänlig motor som det är lite jävlaranamma i.
Jag hade kunnat citera en massa teknisk mumbojumbo här men jag förstår mig inte på det så det tänker jag inte göra. Jag kan istället bifoga en länk så kan de som är intresserade läsa själva. http://www.oxfordyasamotors.com/
Jag tycker det är fräckt att motorn ser ut som om den är hämtad från en scifi-film.
Många bilentusiaster är väl mot elmotorer av den anledning att de inte är så kul. De "låter" inte som en bil. Men jag kan tänka mig att ha en bil med en renodlad elmotor i framtiden. Så länge den har samma villkor i prestanda och räckvidd (kan man säga så? Hur långt man kommer på en laddning mot hur långt man kommer på en tank) som nu.
Äh, jag bifogar en liten film också.
Så det är på det sättet jag bidrar till miljön. Jag är involverad i att ta fram grundstoffet för att kunna producera en motor med nollutsläpp. Häpp.
Detta resulterar i att det är ett väldigt lugnt tempo på jobbet.
Jag fick reda på häromdagen att det pulvret vi producerar i störst utsträckning har resulterat i att man har kunnat producera en elmotor med hög prestanda. Tydligen har problemet med elmotorer varit (och är fortfarande kanske) att de inte går så långt på en "tank" innan de behöver laddas igen. Samt att bilarna inte går så snabbt. Detta har det Oxfordbaserade företaget Yasa ändrat på och kommit fram till en miljövänlig motor som det är lite jävlaranamma i.
Jag hade kunnat citera en massa teknisk mumbojumbo här men jag förstår mig inte på det så det tänker jag inte göra. Jag kan istället bifoga en länk så kan de som är intresserade läsa själva. http://www.oxfordyasamotors.com/
Jag tycker det är fräckt att motorn ser ut som om den är hämtad från en scifi-film.
Många bilentusiaster är väl mot elmotorer av den anledning att de inte är så kul. De "låter" inte som en bil. Men jag kan tänka mig att ha en bil med en renodlad elmotor i framtiden. Så länge den har samma villkor i prestanda och räckvidd (kan man säga så? Hur långt man kommer på en laddning mot hur långt man kommer på en tank) som nu.
Äh, jag bifogar en liten film också.
Så det är på det sättet jag bidrar till miljön. Jag är involverad i att ta fram grundstoffet för att kunna producera en motor med nollutsläpp. Häpp.
torsdag 23 september 2010
Frida kan.
Vår ena katt, Frida är lika bra som jag på att slappa. Kanske till och med bättre än mig. Nu har hon i alla fall valt samma plats som mig för sitt slöande.
Civilization V Video Game, Review HD | Video Clip | Game Trailers & Videos | GameTrailers.com
Civilization V Video Game, Review HD | Video Clip | Game Trailers & Videos | GameTrailers.com
Jag vill ha det här spelet.
Jag ska ha det här spelet.
Jag måste ha en ny dator först och hoppas att det sparandet inte tar för lång tid.
Jag vill ha det här spelet.
Jag ska ha det här spelet.
Jag måste ha en ny dator först och hoppas att det sparandet inte tar för lång tid.
Hjärntvätt
Det är ett nödvändigt ont men ibland måste man ta och göra en omformatering av datorn för att den ska krya på sig. En slags extrem detox kan man väl säga.
Min laptop har varit okry länge. Simultanförmågan är körd. Minnet är inte vad det har varit och den känns smått rörelsehindrad. Den har tendenser att när det blir lite mycket bara börja blaja och strula för att slutligen bara slockna för att strax vakna långsamt till liv igen. Om det hade varit en människa som hade haft de här symptomen hade man antingen hamnat på rehab, behandlingshem, mentalsjukhus eller behövt ta en lång skön semester. Min dator får en hjärntvätt.
Och folk säger: Så är det med PC. Och vissa säger: Köp en mac i stället. Då kommer du till det kraschfria förlovade landet där allt är frid och fröjd och snygg design.
Och jag är lockad. Men samtidigt... Jag var inne på en sajt och satte ihop en värstingdator till PC. Med allt lullull som tänkas kan. Med mer godsaker än vad man orkar stoppa i sig på en lördagskväll och den datorn kostade ca femtusen mindre än den mac jag spanat efter. Hmmm... What to do...
För övrigt kom jag på en skitbra idé till ett tv-program inatt innan jag somnade. Ska gå och skriva ner den nu.
Min laptop har varit okry länge. Simultanförmågan är körd. Minnet är inte vad det har varit och den känns smått rörelsehindrad. Den har tendenser att när det blir lite mycket bara börja blaja och strula för att slutligen bara slockna för att strax vakna långsamt till liv igen. Om det hade varit en människa som hade haft de här symptomen hade man antingen hamnat på rehab, behandlingshem, mentalsjukhus eller behövt ta en lång skön semester. Min dator får en hjärntvätt.
Och folk säger: Så är det med PC. Och vissa säger: Köp en mac i stället. Då kommer du till det kraschfria förlovade landet där allt är frid och fröjd och snygg design.
Och jag är lockad. Men samtidigt... Jag var inne på en sajt och satte ihop en värstingdator till PC. Med allt lullull som tänkas kan. Med mer godsaker än vad man orkar stoppa i sig på en lördagskväll och den datorn kostade ca femtusen mindre än den mac jag spanat efter. Hmmm... What to do...
För övrigt kom jag på en skitbra idé till ett tv-program inatt innan jag somnade. Ska gå och skriva ner den nu.
onsdag 22 september 2010
musiken av min vardag
Jag tillåter mig att vara lite teknikgeek för tillfället. Jag har upptäckt en gratisapp till min telefon (åhh... jävla appsnack...) som gör musik av ljud runt mig.
I botten ligger olika ambienta slingor eller beats som sedan byggs på av diverse ljudkällor. Sirener, skrikande målbrottskillar, mina harklingar med mera. Ljuden förvrängs och filtreras så de blir en naturlig del av musiken som allt eftersom jag förflyttar mig förändras till ett sant soundtrack till min vardag.
Jag är smått förälskad i detta och hade igång det när jag var och handlade på ica. kundvagnsrassel. skakade makaronförpackningar, barn som kallar på mamma. Allt blev musik.
Det finns också musik som förändras när man skakar telefonen, fingrar på telefonen och man kan givetvis också spela in sina alster.
Appen heter RJDJ. Kolla upp den.
I botten ligger olika ambienta slingor eller beats som sedan byggs på av diverse ljudkällor. Sirener, skrikande målbrottskillar, mina harklingar med mera. Ljuden förvrängs och filtreras så de blir en naturlig del av musiken som allt eftersom jag förflyttar mig förändras till ett sant soundtrack till min vardag.
Jag är smått förälskad i detta och hade igång det när jag var och handlade på ica. kundvagnsrassel. skakade makaronförpackningar, barn som kallar på mamma. Allt blev musik.
Det finns också musik som förändras när man skakar telefonen, fingrar på telefonen och man kan givetvis också spela in sina alster.
Appen heter RJDJ. Kolla upp den.
Doctor Who
Jag har kollat igenom alla säsonger av Doctor Who. Nja. Inte alla. De fem säsonger som sänts sedan serien återupplivades 2005 har jag sett.
Serien började på tidigt sextiotal och blev sedan nerlagd på åttiotalet och hamnade i Guinness rekordbok som längsta tvserie ever! Flera olika personer har spelat doktorn och man har löst detta genom att skriva in i serien att när doktorn dör så regenererar han och får en ny kropp och ny personlighet men med alla sina minnen intakta.
Doktorn åker runt i rymden och fram och tillbaka i tiden tillsammans med en eller flera följeslagare i sin TARDIS (Time And Relative Dimensions In Space)som på utsidan ser ut som en blå polisbox. Inuti är den mycket större...
Men var det bra då? Ja det var det. Det är nördigt. Det är BBC, vilket garanterar medelmåttiga specialeffekter med glimten i ögat. Det är välskrivet så även om man tittar på en man och en kvinna med inget mer än en sonisk skruvmejsel springa runt i Londonblitzen flyendes från ett barn i gasmask som inte är ett barn så är det spännande. Riktigt spännande. Vissa avsnitt håller inte så hög kvalitet manusmässigt men på det stora hela så har jag älskat det.
Under de fem säsonger jag har sett har tre personer spelat doktorn. Den andra, David Tennant, var min favorit. Den första säsongen spelades doktorn av Christopher Eccleston (skurken i Gone in 60 Seconds) och sista av Matt Smith (som jag har lite svårt för)
Men jag finner mig sugen på att se de gamla avsnitten från sextiotalet. Jag vill ha en sonisk skruvmejsel. Och jag väntar på nästa säsong som kommer nån gång i december.
Serien började på tidigt sextiotal och blev sedan nerlagd på åttiotalet och hamnade i Guinness rekordbok som längsta tvserie ever! Flera olika personer har spelat doktorn och man har löst detta genom att skriva in i serien att när doktorn dör så regenererar han och får en ny kropp och ny personlighet men med alla sina minnen intakta.
Doktorn åker runt i rymden och fram och tillbaka i tiden tillsammans med en eller flera följeslagare i sin TARDIS (Time And Relative Dimensions In Space)som på utsidan ser ut som en blå polisbox. Inuti är den mycket större...
Men var det bra då? Ja det var det. Det är nördigt. Det är BBC, vilket garanterar medelmåttiga specialeffekter med glimten i ögat. Det är välskrivet så även om man tittar på en man och en kvinna med inget mer än en sonisk skruvmejsel springa runt i Londonblitzen flyendes från ett barn i gasmask som inte är ett barn så är det spännande. Riktigt spännande. Vissa avsnitt håller inte så hög kvalitet manusmässigt men på det stora hela så har jag älskat det.
Under de fem säsonger jag har sett har tre personer spelat doktorn. Den andra, David Tennant, var min favorit. Den första säsongen spelades doktorn av Christopher Eccleston (skurken i Gone in 60 Seconds) och sista av Matt Smith (som jag har lite svårt för)
Men jag finner mig sugen på att se de gamla avsnitten från sextiotalet. Jag vill ha en sonisk skruvmejsel. Och jag väntar på nästa säsong som kommer nån gång i december.
tisdag 21 september 2010
I shall wear midnight
Jag har läst den sista boken om den unga häxan Tiffany Aching, skriven av Sir Terry Pratchett.
Det har sagts att detta är Pratchetts mörkaste bok och det är jag beredd att hålla med om. Redan i början av denna bok (som räknas som en ungdomsbok) får vi bevittna våld i hemmet då en full fader pryglat sin gravida trettonåriga dotter så hårt att hennes barn dör. Boken är brutalare och Tiffany, som nu har hunnit bli sexton och fullfjädrad häxa får ta itu med problemen i byn samt en hel del mer när någon som kallas "the Cunning man" väcks till liv och föder idén hos folk att häxor är djävulens horor som ska brännas på bål.
Men jag hade förväntat mig mer. Faktiskt. Boken rinner ut lite grann i slutet. Vissa saker löses lite för lätt av anledningar som inte kommer fram i ljuset. Saker hade kunnat bli en hel del värre innan de blev bättre igen. etta ska vara den avslutande boken i en serie av fyra. (Wee free men, Hat full of sky, Wintersmith, I shall wear midnight) Och han hade kunnat göra mer med den.
Visst... Han har Alzheimers och måste diktera böcker. Det kanske är en ursäkt men han sade i en intervju i The Guardian för inte så länge sen att han fortfarande är herre över språket men måste tänka två gånger när han ska ta på sig byxorna. Eller så är det jag som förväntar mig för mycket av en ungdomsbok...
Men den håller god Pratchett-klass. Den har många insiktsfulla betraktelser och många härliga puns and gags. Så den får ändå väl godkänt.
Det har sagts att detta är Pratchetts mörkaste bok och det är jag beredd att hålla med om. Redan i början av denna bok (som räknas som en ungdomsbok) får vi bevittna våld i hemmet då en full fader pryglat sin gravida trettonåriga dotter så hårt att hennes barn dör. Boken är brutalare och Tiffany, som nu har hunnit bli sexton och fullfjädrad häxa får ta itu med problemen i byn samt en hel del mer när någon som kallas "the Cunning man" väcks till liv och föder idén hos folk att häxor är djävulens horor som ska brännas på bål.
Men jag hade förväntat mig mer. Faktiskt. Boken rinner ut lite grann i slutet. Vissa saker löses lite för lätt av anledningar som inte kommer fram i ljuset. Saker hade kunnat bli en hel del värre innan de blev bättre igen. etta ska vara den avslutande boken i en serie av fyra. (Wee free men, Hat full of sky, Wintersmith, I shall wear midnight) Och han hade kunnat göra mer med den.
Visst... Han har Alzheimers och måste diktera böcker. Det kanske är en ursäkt men han sade i en intervju i The Guardian för inte så länge sen att han fortfarande är herre över språket men måste tänka två gånger när han ska ta på sig byxorna. Eller så är det jag som förväntar mig för mycket av en ungdomsbok...
Men den håller god Pratchett-klass. Den har många insiktsfulla betraktelser och många härliga puns and gags. Så den får ändå väl godkänt.
onsdag 8 september 2010
Pest eller kolera
Jag tycker det är rätt kul med pest-eller-kolera-lekar. Vi kör...
Scenario ett: Världen fortsätter som vanligt men du är osynlig och ohörbar. Du kan inte känna på en annan människa. Alla försök till kommunikation fungerar inte. Till exempel om du skriver på ett papper. Vanligt folk lägger inte märke till det när det händer och när de väl ser det ser det bara ut som klotter för dem. Annars kan du ta i saker som vanligt. O just det... Du åldras inte och du regenererar så du inte kan ta livet av dig. En evighet som "spöke"...
Scenario två: Tiden fryser. Alla människor står stilla. Fåglar hänger i skyn och du är den enda som inte är påverkad. Du kan påverka din värld måttligt. Du kan plocka upp en mjölkpaket och dricka mjölken till exempel men du kan inte "väcka" en annan människa att göra dig sällskap i tidlösheten. Du får leva hela ditt liv bland mänskliga statyer och tystnad...
Vad väljer du?
Scenario ett: Världen fortsätter som vanligt men du är osynlig och ohörbar. Du kan inte känna på en annan människa. Alla försök till kommunikation fungerar inte. Till exempel om du skriver på ett papper. Vanligt folk lägger inte märke till det när det händer och när de väl ser det ser det bara ut som klotter för dem. Annars kan du ta i saker som vanligt. O just det... Du åldras inte och du regenererar så du inte kan ta livet av dig. En evighet som "spöke"...
Scenario två: Tiden fryser. Alla människor står stilla. Fåglar hänger i skyn och du är den enda som inte är påverkad. Du kan påverka din värld måttligt. Du kan plocka upp en mjölkpaket och dricka mjölken till exempel men du kan inte "väcka" en annan människa att göra dig sällskap i tidlösheten. Du får leva hela ditt liv bland mänskliga statyer och tystnad...
Vad väljer du?
måndag 6 september 2010
Tillskott till familjen
Leona och jag har varit i Östraby hos Leonas syster och tittat på kattungar. Leona har länge sagt att om två av deras katter får en kull så skulle hon ha en av de ungarna. Mamman Kis är lugn och fin och pappan, Knutte är så laid back. Ungarna är ca tre veckor så det tar ju ett tag innan vi får hem den lilla killen men de som väntar på nåt gott...
Här sitter Leona med lille Guinness i famnen. Kattungen valde matten som sig bör.
Här sitter Leona med lille Guinness i famnen. Kattungen valde matten som sig bör.
söndag 5 september 2010
Angående tandkräm
Jag är en sån som adrig har samma tandkräm två gånger i rad. Såvida inte det har varit nån slags erbjudade och man fått köpa två stycken billigt. Jag reflekterade över detta i går kväll med tandborsten i munnen.
Alla tandkrämer ser i stort sett likadana ut och har likadana namn. Allt går i en färgskala från turkost till blått med inslag av rött och grönt. Allting har med fresh, ultimate, cleansing, mint, fluor, extreme, whitening, Yeah!, WOW! och Herrejävlar att göra.
Hur ska jag som konsument kunna plocka samma tandkräm två gånger utan att ha med mig min tomma tandkrämstub till affären för att jämföra? Den förra tandkrämen vi hade smakade riktigt gott. När den var slut stod jag i butiken framför hyllan med dessa i mitt sinne hundratals olika märken som är så lika ändå. Vilken var det nu vi hade hemma? Ingen aning. Jag fick chansa. Det blev fel. Men vadå då? Jag kom hem med tandkräm och det är ju huvudsaken.
Jag kan bara tänka mig problemet för alla som gör reklam för tandkräm. Att få den att stå ut och bli mer eftertraktad när den är identisk med konkurrenterna. Jobbigt värre. Varför inte börja komma på nya namn på tandkrämer? Nya färger?
Den gulbruna tuben: Tandikräämo! Slogan: Tuben är ful men tänderna bli fina!
Kanske inte så genialt men definitivt annorlunda.
Alla tandkrämer ser i stort sett likadana ut och har likadana namn. Allt går i en färgskala från turkost till blått med inslag av rött och grönt. Allting har med fresh, ultimate, cleansing, mint, fluor, extreme, whitening, Yeah!, WOW! och Herrejävlar att göra.
Hur ska jag som konsument kunna plocka samma tandkräm två gånger utan att ha med mig min tomma tandkrämstub till affären för att jämföra? Den förra tandkrämen vi hade smakade riktigt gott. När den var slut stod jag i butiken framför hyllan med dessa i mitt sinne hundratals olika märken som är så lika ändå. Vilken var det nu vi hade hemma? Ingen aning. Jag fick chansa. Det blev fel. Men vadå då? Jag kom hem med tandkräm och det är ju huvudsaken.
Jag kan bara tänka mig problemet för alla som gör reklam för tandkräm. Att få den att stå ut och bli mer eftertraktad när den är identisk med konkurrenterna. Jobbigt värre. Varför inte börja komma på nya namn på tandkrämer? Nya färger?
Den gulbruna tuben: Tandikräämo! Slogan: Tuben är ful men tänderna bli fina!
Kanske inte så genialt men definitivt annorlunda.
torsdag 2 september 2010
Johannes Cabal the Necromancer
Så heter boken jag just haft nöjet att läsa. Skriven av Jonathan L. Howard.
Johannes Cabal är en nekromantiker tack vare att han sålde sin själ till djävulen och boken börjar när han beger sig ner i Helvetet för att säga att han ångrat sig och vill ha tillbaka sin själ tack så mycket... Det visar sig inte vara det enklaste. Han gör ett vad med djävulen om att byta hundra själar mot sin egen. Och han har ett år på sig. Till sin hjälp får han en karneval skapad i hevetet men som legat oanvänd i många år.
Johannes som den kalla ensamma forskare han är har ingen aning om hur idioter (vanligt folk) har kul och tar hjälp av sin bror som är vampyr men ändå mer mänsklig än Johannes, samt ett gäng zombier, spöken och andra saker som blir dragna upp ur graven.
Jag läste den på engelska. Det kunde vara lite svårt ibland. Inte så att jag tappade flytet men man fick strunta i vissa beskrivningar. Ord som incorrigible, ruminatively och accountrements får en att rynka på ögonbrynen lite grann men inte så mycket. Det är just så mycket känsla i språket att jag tror att översättningen till svenska kommer förlora mycket. Språket ja... Det första som dyker upp i mitt huvud är att detta lika gärna kunde vara produkten av en mindmeld av Pratchett och Lovecraft. Både i story och i språket.
Ingenting är förutsägbart. Det är spännande. Moral och etik har tagit semester. De döda vandrar och man har kul. Riktigt kul.
Och bara för attdet är hysteriskt kul, ett utdrag ur boken:
"Big squidhead lies a-sleeping at the bottom of the sea.
And one day, when the stars are right, he´ll wake up presently.
And then may wipe us all out, which sounds worrying to me.
While Tcho-Tcho sings this song...
Aïe! Ftagn! Ftagn! Chtulhu!
Cosmic horror coming to you.
The Old ones are back now with a view to
Sucking out your brains!"
Johannes Cabal är en nekromantiker tack vare att han sålde sin själ till djävulen och boken börjar när han beger sig ner i Helvetet för att säga att han ångrat sig och vill ha tillbaka sin själ tack så mycket... Det visar sig inte vara det enklaste. Han gör ett vad med djävulen om att byta hundra själar mot sin egen. Och han har ett år på sig. Till sin hjälp får han en karneval skapad i hevetet men som legat oanvänd i många år.
Johannes som den kalla ensamma forskare han är har ingen aning om hur idioter (vanligt folk) har kul och tar hjälp av sin bror som är vampyr men ändå mer mänsklig än Johannes, samt ett gäng zombier, spöken och andra saker som blir dragna upp ur graven.
Jag läste den på engelska. Det kunde vara lite svårt ibland. Inte så att jag tappade flytet men man fick strunta i vissa beskrivningar. Ord som incorrigible, ruminatively och accountrements får en att rynka på ögonbrynen lite grann men inte så mycket. Det är just så mycket känsla i språket att jag tror att översättningen till svenska kommer förlora mycket. Språket ja... Det första som dyker upp i mitt huvud är att detta lika gärna kunde vara produkten av en mindmeld av Pratchett och Lovecraft. Både i story och i språket.
Ingenting är förutsägbart. Det är spännande. Moral och etik har tagit semester. De döda vandrar och man har kul. Riktigt kul.
Och bara för attdet är hysteriskt kul, ett utdrag ur boken:
"Big squidhead lies a-sleeping at the bottom of the sea.
And one day, when the stars are right, he´ll wake up presently.
And then may wipe us all out, which sounds worrying to me.
While Tcho-Tcho sings this song...
Aïe! Ftagn! Ftagn! Chtulhu!
Cosmic horror coming to you.
The Old ones are back now with a view to
Sucking out your brains!"
onsdag 25 augusti 2010
om skrivande och saknad
Idag har det inte blivit skrivit så mycket. Tre sidor ungefär. Igår hade jag dock en bra dag och klämde ur mig lite mer än tio sidor. Jag börjar kunna ana ett färdigställande. Men samtidigt växer bokehela tiden. Sidokaraktärer får mer och mer kött på benen och egna agendo. I och för sig är det bra. Det ger mer dimensioner till storyn. Jag har börjat hänga upp mig på ord. Ett ord i synnerhet. Jag kunde inte hitta det och var tvungen att skriva "fördomsfull" fast det inte var det ord jag var ute efter. Var finns ordjouren när man behöver den?
En annan sak man kan skriva om är vår ena katts nya separationsångest som har uppstått sen de spenderade en vecka på pensionat. Är jag inte i närheten eller inte hemma så mjauar hon förtvivlat. Det räcker att man går på toaletten för att hon ska sitta utanför full av saknad. Vart jag än går måste hon vara i samma rum. Det är lite gulligt men lite jobbigt också. Det avtar nog får jag hoppas.
En annan sak man kan skriva om är vår ena katts nya separationsångest som har uppstått sen de spenderade en vecka på pensionat. Är jag inte i närheten eller inte hemma så mjauar hon förtvivlat. Det räcker att man går på toaletten för att hon ska sitta utanför full av saknad. Vart jag än går måste hon vara i samma rum. Det är lite gulligt men lite jobbigt också. Det avtar nog får jag hoppas.
måndag 23 augusti 2010
Sällskap vid tangenterna
Nu, sista veckan på semestern ska det skrivas för fulla muggar. Idag på mindre än två timmar har det blivit mer än fyra sidor skrivna. Sommarkattsyndikatet ska vara klar till nyår. I alla fall första utkastet. Just nu ligger Kitty på mitt skrivbord och håller mig, Karin, Efraim, Liselott och Laban sällskap.
Hemma igen
Nu är vi hemma från Bornholm. Det har varit en lugn och skön vecka borta från allt med min älskling. Bornholm är en fantastisk ö som har allt. Vi har varit på gamla medeltida slottsruiner, järnåldersutgrävningar, mysiga restauranger, trånga gator kantade av korsvirkeshus och en härlig sandstrand som var hur skön som helst. Veckor kan gå för fort men denna gjorde på något sätt inte det och jag tror det är för att vi tog vara på varje ögonblick. Igår kom vi hem och idag hämtade vi katterna som också varit på hotell. Allt börjar bli som vanligt igen. Det går snabbare än man tror.
Ikväll kommer mina föräldrar på kaffe och jag har precis bakat en blåbärskaka. Nu ska jag fortsätta med min bok i några timmar. Men först: en foto över Gudhjems hamn. Inte byn vi bodde i men en vi besökte. Fotot togs när vi klättrade i klipporna intill hamnen.
Ikväll kommer mina föräldrar på kaffe och jag har precis bakat en blåbärskaka. Nu ska jag fortsätta med min bok i några timmar. Men först: en foto över Gudhjems hamn. Inte byn vi bodde i men en vi besökte. Fotot togs när vi klättrade i klipporna intill hamnen.
söndag 15 augusti 2010
Snart
En av de här små knytena ska följa med oss hem i oktober eller november. Vi ska hälsa på igen om några veckor när de har växt till sig lite.
lördag 14 augusti 2010
Vädergudarna hör oss!
Fredagens spelning blev väldigt lyckad. Nu, morgonen efter har man gått och packat det sista och oroat sig om att man har glömt hälften. Katterna ska också på semester. De kommer få bo på ett pensionat under den veckan vi är borta.
Ikväll blir det sommarfest i Vä. Det var riktigt roligt förra året så det kommer det säkert bli i år också. Får bara hoppas att vädret håller torrt. Jag och Basse kom på igår att vi förmodligen är vädergudar eller i alla fall har deras gunst. Det var dåligt väder fram till den sjunde när vi hade skattjakten. På lördagen: Strålande solsken och sen tillbaka till regn på söndagen. Samma sak igår. Grått och mulet med lite droppar. Vad hände när vi satt upp våra instrument? Jo, solsken! Vi tror inte på sammanträffanden. Får hoppas att det även fungerar när vi är på var sin sida skåne.
Ikväll blir det sommarfest i Vä. Det var riktigt roligt förra året så det kommer det säkert bli i år också. Får bara hoppas att vädret håller torrt. Jag och Basse kom på igår att vi förmodligen är vädergudar eller i alla fall har deras gunst. Det var dåligt väder fram till den sjunde när vi hade skattjakten. På lördagen: Strålande solsken och sen tillbaka till regn på söndagen. Samma sak igår. Grått och mulet med lite droppar. Vad hände när vi satt upp våra instrument? Jo, solsken! Vi tror inte på sammanträffanden. Får hoppas att det även fungerar när vi är på var sin sida skåne.
onsdag 11 augusti 2010
semesteraktiviteter
Det har inte blivit bloggat på ett tag för allt jag haft i huvudet är skattjakt, skattjakt och mer skattjakt. Men nu är det över och allt börjar lugna ner sig. Är ni intresserade på hur det såg ut så besök skattjaktenangelholm.blogspot.com.
Denna veckan ska jag skriva en del. Jag lovade att första utkastet ska vara klart till nyår och det är målet. Det ska också packas. Jag och Leona lämnar Ängelholm på lördag för Kristianstad och på måndag far vi till Bornholm en vecka.
Innan dess ska jag och Basse spela på el Greco på fredag. Det är mycket som ska hinnas med känns det som.
Denna veckan ska jag skriva en del. Jag lovade att första utkastet ska vara klart till nyår och det är målet. Det ska också packas. Jag och Leona lämnar Ängelholm på lördag för Kristianstad och på måndag far vi till Bornholm en vecka.
Innan dess ska jag och Basse spela på el Greco på fredag. Det är mycket som ska hinnas med känns det som.
fredag 30 juli 2010
tre tips för semesteröron
Nu har min semester börjat och så också regnet. Jag hade planer på att stanna i Helsingborg och se Hoffmaestro igår men jag mindes när jag gick genom stan att jag verkligen får panik på folksamlingar. Så jag åkte hem.
Innan semestern började så satt jag och min semestervikarie och snackade musik och jag fastnade för tre band. Det är inga nya grejer. Men det är musik jag inte hört förr och som man kan lyssna på nu på semestern när det regnar. Det gör förresten inget att det rega lite. Då kanske jag kan få lite gjort på min bok. Skriva tre sidor om dagen var det ja... Det bev ju inte så... Men jag sitter i alla fall då och då och plottrar vilket är mer än jag gjorde förr.
Åter till musiken. Jag bäddar in. Lyssna och njut.
Innan semestern började så satt jag och min semestervikarie och snackade musik och jag fastnade för tre band. Det är inga nya grejer. Men det är musik jag inte hört förr och som man kan lyssna på nu på semestern när det regnar. Det gör förresten inget att det rega lite. Då kanske jag kan få lite gjort på min bok. Skriva tre sidor om dagen var det ja... Det bev ju inte så... Men jag sitter i alla fall då och då och plottrar vilket är mer än jag gjorde förr.
Åter till musiken. Jag bäddar in. Lyssna och njut.
onsdag 28 juli 2010
Ett år.
För några veckor sedan hittade jag en av mina gamla anteckningsböcker från den tid då jag skrev mycket dikter. Det var som att ta en tidsresa bakåt i sinnet. Det var från när jag bodde i Höganäs, strax innan jag började plugga. Det som slog mig var hur deprimerad jag var... Nej inte deprimerad, för jag hade bra dagar med. Men. Bitter-ensam. På gränsen till ett självförakt som resultat av singellivet.
Jag läste rader av text skrivna av en Kent som bara är svaga minnesfragment just nu. Men jag mindes hur jag kände. Och jag är glad att jag inte är i den situationen längre. För även om texterna var från Höganäs-tiden så hade jag mina bottnar i Helsingborg. Och i Ängelholm. Min vän Dennis är väl den som upplevt dem närmst då jag bodde hos honom i ett halvår.
Men allt är förändrat. Aldig mer känslan jag kallar solitaire. I dag är det ett år sedan jag och min Leona blev ett par. Under detta året har drömmarna om framtiden mer blivit ett slags planerande för att jag vet att de är möjliga och inte längre en suddig flyktig bild i den blinda fläcken. Ett år har jag levt med mitt livs kärlek. Ett år gick från en student i Malmö och en knegare i ängelholm till En student och en knegare med ringar på och under samma tak. Och framtiden är full av möjligheter och drömmar och underbara ting. Jag vet det. Jag är där jag vill vara. Med Leona.
Det här håller på att bli för långt. Ikväll ska jag och min fästmö ut och äta på restaurang för att fira.
Jag läste rader av text skrivna av en Kent som bara är svaga minnesfragment just nu. Men jag mindes hur jag kände. Och jag är glad att jag inte är i den situationen längre. För även om texterna var från Höganäs-tiden så hade jag mina bottnar i Helsingborg. Och i Ängelholm. Min vän Dennis är väl den som upplevt dem närmst då jag bodde hos honom i ett halvår.
Men allt är förändrat. Aldig mer känslan jag kallar solitaire. I dag är det ett år sedan jag och min Leona blev ett par. Under detta året har drömmarna om framtiden mer blivit ett slags planerande för att jag vet att de är möjliga och inte längre en suddig flyktig bild i den blinda fläcken. Ett år har jag levt med mitt livs kärlek. Ett år gick från en student i Malmö och en knegare i ängelholm till En student och en knegare med ringar på och under samma tak. Och framtiden är full av möjligheter och drömmar och underbara ting. Jag vet det. Jag är där jag vill vara. Med Leona.
Det här håller på att bli för långt. Ikväll ska jag och min fästmö ut och äta på restaurang för att fira.
måndag 26 juli 2010
Jag avskyr autogiro.
Återigen har jag upptäckt hur otroligt slarvig jag kan vara. Återigen har jag blivit påmind varför företag gillar och jag INTE gillar autogiro. Jag betalade mina räkningar idag och upptäckte attthe Phonehouse har dragit 245 kr. Detta är något som hänt och jag inte hållit koll på så jag beslutade mig för att ringa dem och höra vad detta var för räkning. Det visar sig att när jag köpte min förrförra mobil där så aktiverade de en ny försäkring för den nya mobilen men frågade inte om jag skulle avaktivera den gamla försäkringen eller överföra den till den nya mobilen istället. Och jag mitt nöt har tydligen inte påpekat det då heller.
Den senaste försäkringen för min förra mobiltelefon var avaktiverad. Det minns jag att jag gjorde när jag köpte min iphone. Men att de då inte har upplyst mig om att jag har en gammal försäkring som legat och tickat sedan 2006. Den borde sagts upp 2008 när jag skaffade min nya mobil. TVÅ ÅR! 245 kr i månaden. Det är efter en hastig titt på miniräknaren 5880 kr rakt ut i sjön. Nästan sex papp för en mobil som försvunnit i någon låda någonstans. Det gör mig så arg på mig själv. Och på Phonehouse som låtit bli att fråga om de ska avsluta saker från 2006 när jag ber dem avsluta allt som har att göra med min senaste mobil. Nej jag bad inte om det uttryckligen men vad fan... Lite vett och fair play får man väl ändå ha. Nu är det inte mycket att göra åt.
Jag är extremt motvillig till autogiro. Jag tar hellre de extra minuterna runt den tjugofemte att betala mina räkningar och ha möjlighet att reflektera vart pengarna går än att låta dem susa bort i ettor och nollor utan att jag har direkt koll om jag inte vill logga in och bläddra i flikar på internetbanken.
Nu ska jag vara butter ett tag. Jag kommer skaka på huvudet och tänka på vad jag kunde använt 5880 kronor till idag. Bröllop? Semester? Ny dator? Trisslotter. Suck.
Den senaste försäkringen för min förra mobiltelefon var avaktiverad. Det minns jag att jag gjorde när jag köpte min iphone. Men att de då inte har upplyst mig om att jag har en gammal försäkring som legat och tickat sedan 2006. Den borde sagts upp 2008 när jag skaffade min nya mobil. TVÅ ÅR! 245 kr i månaden. Det är efter en hastig titt på miniräknaren 5880 kr rakt ut i sjön. Nästan sex papp för en mobil som försvunnit i någon låda någonstans. Det gör mig så arg på mig själv. Och på Phonehouse som låtit bli att fråga om de ska avsluta saker från 2006 när jag ber dem avsluta allt som har att göra med min senaste mobil. Nej jag bad inte om det uttryckligen men vad fan... Lite vett och fair play får man väl ändå ha. Nu är det inte mycket att göra åt.
Jag är extremt motvillig till autogiro. Jag tar hellre de extra minuterna runt den tjugofemte att betala mina räkningar och ha möjlighet att reflektera vart pengarna går än att låta dem susa bort i ettor och nollor utan att jag har direkt koll om jag inte vill logga in och bläddra i flikar på internetbanken.
Nu ska jag vara butter ett tag. Jag kommer skaka på huvudet och tänka på vad jag kunde använt 5880 kronor till idag. Bröllop? Semester? Ny dator? Trisslotter. Suck.
söndag 25 juli 2010
Det börjar rulla på nu.
I fredags spelade Mugshot på el Greco. Det var kul och det blev en helkväll. Vi fick inte sluta spela kändes det som och vi höll igång från strax efter klockan sex till strax innan elva och då hade vi spelat nästan alla sånger vi kan.
Idag spelade vi på ängelholms roddklubb. Det är ett evenemang som heter Amazonas som arrangerar båtturer längs ån och släpper av folk på roddklubben där det finns grillat och gott och bra musik. Man kan också prova på att ro och paddla om man är sugen. Idag var vädret inte så bra men musiken var uppskattad ändå och jag och Basse blev lite sugna på att prova på rodd under semestern. Vi ska kanske spela där nästa söndag också. Det får vi reda på under veckan.
De hade en PA-anläggning och högtalare vi lånade som passar oss jättebra och det är inte så farligt dyrt heller. Så jag tror att Mugshot eventuellt har sin egen utrustning till hösten. Det kommer bli underbart att sluta låna och ragga ihop saker av andra musiker hela tiden.
Efter att ha spelat i duggregn och blåst ska jag nu bädda ner mg i soffan under en filt och inte göra många mer knop idag. Det är jobb imorgon. Fyra dagar kvar till semestern.
Idag spelade vi på ängelholms roddklubb. Det är ett evenemang som heter Amazonas som arrangerar båtturer längs ån och släpper av folk på roddklubben där det finns grillat och gott och bra musik. Man kan också prova på att ro och paddla om man är sugen. Idag var vädret inte så bra men musiken var uppskattad ändå och jag och Basse blev lite sugna på att prova på rodd under semestern. Vi ska kanske spela där nästa söndag också. Det får vi reda på under veckan.
De hade en PA-anläggning och högtalare vi lånade som passar oss jättebra och det är inte så farligt dyrt heller. Så jag tror att Mugshot eventuellt har sin egen utrustning till hösten. Det kommer bli underbart att sluta låna och ragga ihop saker av andra musiker hela tiden.
Efter att ha spelat i duggregn och blåst ska jag nu bädda ner mg i soffan under en filt och inte göra många mer knop idag. Det är jobb imorgon. Fyra dagar kvar till semestern.
fredag 23 juli 2010
Crazy Heart
Vi såg Crazy Heart i går kväll. Basse hade redan sett den och vi har repat in en av låtarna från filmen så jag tänkte att jag borde se filmen innan jag sjöng en av låtarna från den framför publik.
Filmen handlar om den gamla försupna och halft bortglömda föredetta stora countryartisten Bad Blake. En gång fyllde han konserthallar. Nu får han spela på bowlinghallar och sjaskiga barer. En av hans föredetta bandmedlemmar, Tommy Sweet, spelad av Colin Ferrell, har nått stjärnstatus med Bads gamla låtar vilket genererar en hel del bitterhet. Det enda ljusa i hans liv är journalisten Jeannie, Maggie Gyllenhaal, som han blir förälskad i.
Jeff Bridges anser jag är klockren i rollen. Och musiken är det främsta skälet man älskar denna filmen. Men inte bara därför. Sättet som Bad tittar längtande på en whiskeyflaska i butiken när han bara har tio dollar på fickan, eller hur han verkar slappna av när han leker med Jeannies son. Underbart.
Se filmen. Hör musiken.
En trailer:
onsdag 21 juli 2010
Soft onsdag.
Ikväll var tanken att vi skulle se Kjellvander i Solvik men det var fullbokat. Vi tänkte dra ut ändå och funkar det inte så äventyrar vi vidare. Det kommer bli mycket musik nu. Nästa helg spelar Hoffmaestro, Timbuktu och Bob Hund i Helsingborg. Det hade jag tänkt se. Idag är det mest slappe. Jag och Basse repade i förmiddags. Vi har spelning på el Greco på fredag och en annan spelning på söndag. Nu avnjuter jag en kall öl på balkongen innan jag måste gå och handla. Katterna ligger vid mina fötter och myser. Tvätten är vikt, det är inte för varmt och Creedence spelar för mig. Idag är en bra dag att vara jag. Jag skulle bara haft vinst på trisslotten också men det kanske är att begära för mycket.
tisdag 20 juli 2010
Konst på ställen det behövs
Man kan säga vad man vill om klotter och grafitti och alla har en åsikt, för eller emot. Jag kan erkänna att när jag ser tags satta på platser som bara är dumt så stör jag mig oerhört. Eller när någon har skrivit "KUK" på en parkbänk. Det är inte utan att man undrar lite grann... Kuk vadå? Menar du att bänken är en kuk eller att din kuk har varit i direktkontakt med den och i så fall varför?
Grafitti längs tågrälsar älskar jag. Jag minns när jag var liten och tog tåget till Köpehamn. Det var då jag först uppmärksammade det. Färgerna. Formerna. Det var förbjudet fick man veta och att det var så fint gjorde det ännu mer oförståeligt.
Jag gillar det fortfarande. Och sådant "klotter" som jag bifogar på bild älskar jag verkligen. Folk som tänkt till lite och skapat konst med en mall och en sprejburk. Alla bilder från hackedirl.com
Grafitti längs tågrälsar älskar jag. Jag minns när jag var liten och tog tåget till Köpehamn. Det var då jag först uppmärksammade det. Färgerna. Formerna. Det var förbjudet fick man veta och att det var så fint gjorde det ännu mer oförståeligt.
Jag gillar det fortfarande. Och sådant "klotter" som jag bifogar på bild älskar jag verkligen. Folk som tänkt till lite och skapat konst med en mall och en sprejburk. Alla bilder från hackedirl.com
måndag 19 juli 2010
skönt
Nu är friveckan påbörjad och jag kallar den denna gången för smygpremiär av semester.Det är skönt.
Jag kommer jobba de fyra första dagarna nästa vecka och sedan är jag ledig till slutet av augusti. Det kommer bli skönt.
Vi blev av med den gamla tvn idag. Det är otroligt hur snabbt saker försvinner när man skänker bort dem. En kvart efter jag lagt in annonsen så var det ett par här och hämtade den. Det var skönt att bli av med den klossen.
Nu är det bara lite tvätt kvar i källaren idag men snart blir det middag. Spaghetti med quornfärssås. Vi har redan korkat upp vinet och njuter av första glaset. Det är skönt det med. Man kan konstatera att det är en jävligt skön dag helt enkelt.
Jag kommer jobba de fyra första dagarna nästa vecka och sedan är jag ledig till slutet av augusti. Det kommer bli skönt.
Vi blev av med den gamla tvn idag. Det är otroligt hur snabbt saker försvinner när man skänker bort dem. En kvart efter jag lagt in annonsen så var det ett par här och hämtade den. Det var skönt att bli av med den klossen.
Nu är det bara lite tvätt kvar i källaren idag men snart blir det middag. Spaghetti med quornfärssås. Vi har redan korkat upp vinet och njuter av första glaset. Det är skönt det med. Man kan konstatera att det är en jävligt skön dag helt enkelt.
söndag 18 juli 2010
Ett år sedan ögonblicket allt förändrades.
Ikväll är det ett år sedan jag stod på tullakrokängen där det spelades musik efter en nedlagd tullakrokfestival. Ett år sedan jag passade min systers hund Ella. Och ett år sedan jag för första gången såg Leona komma gående in på ängen tillsammans med vår kompis Josefin.
Om man ska definiera livsavgörande ögonblick som något man kan se tillbaka på och peka och säga "Där. Det var där och då det hände." så är det idag för ett år sedan som gäller. Visst, vi bara pratade den kvällen och vi skiljdes åt efter att ha bytt kontaktuppgifter och ingen av oss hade en aning om att vi exakt ett år senare skulle ha ringar på fingrarna och bo tillsammans i en stor fyra. Vi stod där på ängen och pratade och glömde bort allt annat för ett litet tag. Det var det som lade den första stenen i ett underbart förhållande.
Allt hände så fort. Tio dagar senare var vi tillsammans. Så jag tänker skriva mer då. På den "riktiga" ettårsddagen. Jag älskar dig Leona. Du gör mig lycklig.
Om man ska definiera livsavgörande ögonblick som något man kan se tillbaka på och peka och säga "Där. Det var där och då det hände." så är det idag för ett år sedan som gäller. Visst, vi bara pratade den kvällen och vi skiljdes åt efter att ha bytt kontaktuppgifter och ingen av oss hade en aning om att vi exakt ett år senare skulle ha ringar på fingrarna och bo tillsammans i en stor fyra. Vi stod där på ängen och pratade och glömde bort allt annat för ett litet tag. Det var det som lade den första stenen i ett underbart förhållande.
Allt hände så fort. Tio dagar senare var vi tillsammans. Så jag tänker skriva mer då. På den "riktiga" ettårsddagen. Jag älskar dig Leona. Du gör mig lycklig.
fredag 16 juli 2010
Slöseri
Argh! Jag har slösat bort en hel dag framför datorn. Jag vaknade vid ett efter mitt nattskifte och tänkte att jag skulle spela spel ett litet tag. Jag kan inte hantera hetan särsklt bra och blir bara utmattad och yr om jag vistas i solen för mycket men lite vill jag ändå ta tillvara på sommardagarna. Jag satt och spelade Heroes of Might and Magic och allt gick bra tills jag kollde på klockan. Jag kände lite hunger och såg att klockan var kvart över sex på kvällen. Fan fan fan...
Nu har jag sprungit till affären och ska äta lite korv och potatissallad. Sen blir det balkonghäng tlls det är dags för job igen.
Nu har jag sprungit till affären och ska äta lite korv och potatissallad. Sen blir det balkonghäng tlls det är dags för job igen.
torsdag 15 juli 2010
Det blev ruiner
I söndags hade Leona kalas oc hennes systerson sysselsatte sig en bra stund med mitt lego som jag har i ett skåp. Igår tänkte jag plocka undan och få in all lego i skåpet igen. Det gick inte. I allt plockande började jag plötsligt bygga och leka och innan jag visste ordet av det var det hög tid att bege sig till jobbet. Och på golvet fanns det en borgruin med tillhörande riddare.
Man har ju barnasinnet kvar. Lego är den bästa leksaken någonsin. Bara din fantasi och ditt tålamod sätter gränser.
Man har ju barnasinnet kvar. Lego är den bästa leksaken någonsin. Bara din fantasi och ditt tålamod sätter gränser.
tisdag 13 juli 2010
Vi gömmer oss under sängen.
I går kväll hade vi tänkt gå ner på en brygga vid ån med lite vin, ost och kex när jag kom hem från jobbet på kvällen. Tji fick vi. Det regnade. Som vanligt.
Det är nämligen så att åtta gånger av tio när jag och Leona planerat att göra någon form av utomhusaktivitet, picnick, utflykt, promenad... Så har det varit nederbörd. Har vi av någon anledning spontant gett oss iväg så kan det vara strålande solsken. Jag börjar misstänka att det finns högre makter och att de vill irritera röven av oss.
Nu blev dt ju mysigt ändå på vår balkong med lite tända ljus och vindruvor ost och ett och ett halft glas vin. Men ändå. När blixten lyste upp natthimlen och åskan hördes rulla i fjärran kunde jag bara tänka på... Bara inte semestern regnar bort... För säkerhets skull höjde jag rösten lite grann och liksom tittade upp mot himlen och sade: "Du Leona... Vi spenderar all ledig tid under sängen i sommar, bara så du vet." Men jag fick inget tecken att någon hörde och gick på lögnen.
Det är nämligen så att åtta gånger av tio när jag och Leona planerat att göra någon form av utomhusaktivitet, picnick, utflykt, promenad... Så har det varit nederbörd. Har vi av någon anledning spontant gett oss iväg så kan det vara strålande solsken. Jag börjar misstänka att det finns högre makter och att de vill irritera röven av oss.
Nu blev dt ju mysigt ändå på vår balkong med lite tända ljus och vindruvor ost och ett och ett halft glas vin. Men ändå. När blixten lyste upp natthimlen och åskan hördes rulla i fjärran kunde jag bara tänka på... Bara inte semestern regnar bort... För säkerhets skull höjde jag rösten lite grann och liksom tittade upp mot himlen och sade: "Du Leona... Vi spenderar all ledig tid under sängen i sommar, bara så du vet." Men jag fick inget tecken att någon hörde och gick på lögnen.
söndag 11 juli 2010
Helguppdatering.
Fredag kväll var en bra kväll. Jag och Leona begav oss till el Greco för att lyssna på vänner till oss som spelade. Bandet heter Chuck & Yeager och är hur bra som helst. Hitta deras Myspace vetja. Ölen var kall och vädret var varmt och allt var kul. Efteråt begav en del av oss bort till Nick's. Det var kul men det var inte lika kul i går morse. Det åtgärdades dock med ordentlig frukost och kaffe. Leona jobbade så jag och Basse planerade för skattjakten. Det börjar arta sig.
Idag har vi varit igång med städning, bakning och matlagning hela dagen. Leona fyller år så det ska bli kalas. Hela lägenheten full med familj och vänner. Tur att man inte börjar jobba förrän klockan två imorgon.
fredag 9 juli 2010
Ett rätt. Ett fel.
Nu är bakandet klart för idag tror jag. Imorgon får jag göra fler drömmar och något annat än chocolate chip cookies. Kokosdrömmarna blev jättefina.
Men när jag gjorde de andra kakorna blev det inte lika lyckat av nån anledning. Jag förstår inte riktigt varför det hände, men det blir säkert bättre nästa gång. Jag tror inte det ska se ut såhär:
Det luktar inte rätt heller. Jag är ju blott en novis i bakningens ädla konst.
Baka baka kaka. Vem ska kakan smaka?
Leona har kalas på söndag och kommer göra en massa god mat. Jag kommer väl hjälpa till en del men först och främst har jag tagit på mig bagarmössan. Idag och imorgon ska det bakas kakor till kalaset. Det var ett litet tag sedan jag bakade senast men det är ju inget man kan pyssla med var dag heller.
Det kommer bli blåbärskaka, chocolate chip cookies med vit choklad och ingefära och klassikern kokosdrömmar. Hemmet kommer lukta så gott idag. Sen är problemet bara att kakorna ska räcka till söndag.
Jag har precis stoppat i mig min frukost. Jag har en kopp kaffe kvar sen ska jag infrskaffa mina ingredienser. Jag tar det lugnt. Ingen stress på mina lediga dagar.
Det kommer bli blåbärskaka, chocolate chip cookies med vit choklad och ingefära och klassikern kokosdrömmar. Hemmet kommer lukta så gott idag. Sen är problemet bara att kakorna ska räcka till söndag.
Jag har precis stoppat i mig min frukost. Jag har en kopp kaffe kvar sen ska jag infrskaffa mina ingredienser. Jag tar det lugnt. Ingen stress på mina lediga dagar.
torsdag 8 juli 2010
Ibland funkar klyschorna.
Det är härligt hur en låt kan sätta prägel på en dag. Jag visste det redan när jag vaknade, vilken låt det skulle vara. Det är inte en favoritlåt direkt men det funkar ibland och den funkade idag. På med byxor och upp till datorn, skruva upp volymen och WHAM! Igång med den. Nu väntar världen på mig. Jag känner mig bra.
I väntan på semestern.
Det är nu sista nattskiftet för denna omgången innan fyra dagars ledighet. Det är väldigt skönt. I och för sig är det inte så jobbigt att arbeta när man har en sommarjobbare att lära upp. Jag tror på learning by doing så jag har intagit en baksätesroll. Nackdelen med det är att skiftena lätt känns långa. Nu är det i alla fall bara elva arbetsdagar kvar till semestern. Sju nästa vecka. Sen sju lediga och sen de sista fyra innan jag är ledig hela augusti. Jag längtar.
Här spenderar vi nästan åtta timmar av vår arbetstid. Rummet har ingen ventilation och är ca 12 kvadrat. Man blir trött.
onsdag 7 juli 2010
En fortsättning. En nystart.
Ibland krävs det förnyelse och här är min nya blogg som jag kommer skriva i hädanefter. Jag har känt ett tag att det var dags att förnya sig. Dels för att bloggplatsen krävde mer eller mindre att man skrev vid datorn. Inget fel i det. Men med blogspot kan jag uppdatera från mobilen lättare. Jag har lättare att slänga upp bilder samt att jag har ett behov av förnyelse.
Det är egentligen en småsak också men en av anledningarna jag valde bloggplatsen var för att den var reklamfri. Något som inte varade länge.
Så nu har jag skippat LordK. Ett alias som jag delade med en massa andra, till exempel en norsk dödsmetallsångare. Jag använder mig inte av Kindtand. Ett öknamn som blev ett smeknamn som blev ett internetnick. Jag satt och funderade på vad man kunde kalla den nya bloggen. Men det är svårt att komma på något som inte antingen låter för mesigt eller som något ur en buskis. Samtidigt vill man inte ha för nichad titel. Titeln "Perfekt slag" hade indikerat på en rollspelsblogg som dessutom hade varit missvisande då jag konstant har otur med tärningarna.
Detta är min nya lekplats, dagbok, krönikosamling, bilddaggbok, plats för recensioner av musik och böcker, och vem vet vad mer.
Det är egentligen en småsak också men en av anledningarna jag valde bloggplatsen var för att den var reklamfri. Något som inte varade länge.
Så nu har jag skippat LordK. Ett alias som jag delade med en massa andra, till exempel en norsk dödsmetallsångare. Jag använder mig inte av Kindtand. Ett öknamn som blev ett smeknamn som blev ett internetnick. Jag satt och funderade på vad man kunde kalla den nya bloggen. Men det är svårt att komma på något som inte antingen låter för mesigt eller som något ur en buskis. Samtidigt vill man inte ha för nichad titel. Titeln "Perfekt slag" hade indikerat på en rollspelsblogg som dessutom hade varit missvisande då jag konstant har otur med tärningarna.
Detta är min nya lekplats, dagbok, krönikosamling, bilddaggbok, plats för recensioner av musik och böcker, och vem vet vad mer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)