Ja varför krångla till det? Det finns internetnicks, smeknamn, öknamn och allt möjligt. Jag är son, make, husse, vän, bror, kollega med mera till flera. Men när det kommer ner till minsta gemensamma nämnare i allt detta kommer man fram till Kent helt enkelt. Bara Kent. Och det är det bloggen ska vara. Inte Lord K. Inte Kindtand. Inte something cool in the title... Bara Kent.


torsdag 18 november 2010

Jag är galen.

Något som gör mig lite nöjd och får mig att känna mig sådär rebelliskt självständig på ett fullkomligt idiotiskt sätt (och jag är medveten om att det inte är vettigt nånstans) är att sätta upp slumpmässiga betingelser för mig själv och sen skita i dem.

Som att till exempel singla en slant eller rulla en tärning med olika villkor för varje sida. Och sedan göra en tredje sak istället trots kronan eller klavens order. Eller göra en sjunde sak vilken sida tärningen än hamnade på.

Eller att lägga en patians. Går den upp så får jag äta en glass... Så går den inte upp och så äter jag en glass ändå. På så vis är jag i kontroll över mina egna beslut. Jag trotsar slumpen. Jag lurar ödet. I alla fall på en mikroskopisk skala.

När man sätter upp alternativ. Antingen ett eller två, och singlar slant. Om du när resultatet visar sig på din handrygg tänker "Äh. Jag kör två utav tre." Då har du bestämt dig. Du behöver då bara något att skylla på. Myntet sade ju... Trots att du till sist körde sexton utav trettio.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar