Jag fann en påminnelsefaktura i röran på mitt skrivbord. Påminnelsen avsåg en nyckelbricka och vad jag visste så hade jag ingen nyckelbricka. Aldrig haft nån. Jag kollade igenom mina räkningar från förra året och hittade ingen räkning från det här företaget där heller. När jag kollade upp dem på nätet hade de minst sagt ett tvivelaktigt rykte och det var mycket bluff och båg inblandat om man läste de myriader av inlägg på sajter som rejta och liknande.
Så med en påminnelse på skrivbordet ringde jag till företaget, beredd på en fajt och konstaterade att:
1: Jag har fått en påminnelse men inte fått en huvudfaktura.
2: Aldrig haft en nyckelbricka överhuvudtaget
3: Inte kan dra mig till minnes att jag någon gång talat med någon representant för deras företag. Än mindre ingått något kontrakt.
Pontus i andra sidan telefonledningen konstaterade att jag har fått en gratisbricka skickad till mig 2009. Och eftersom jag betalat räkningen 2010 (vilket jag kanske gjort av bara farten då då.) så fick jag en ny faktura i slutet av 2011 som jag inte betalade och därför fått en påminnelse i början av 2012. När jag påpekade att jag inte var intresserad av ett fortsatt abbonnemang fick jag lugnt beskedet att då var det bara att riva fakturan så strök de mig i sitt register och så var saken ute ur världen. Så lätt.
På ett sätt är jag lättad, men när man byggt upp irritation och förväntar sig det värsta och laddat för en riktig omgång och allt går smidigt och lätt. Då är det ändå lite otillfredsställande. Ett litet antiklimax.
Följ min blogg med bloglovin
onsdag 29 februari 2012
fredag 24 februari 2012
De har gjort ett gått jobb.
Det var första gången jag egentligen hade besökt Landskrona och jag var där i ett enda ärende, att hitta er. Jag fann er och ni passade mig bra och ni följde med mig hem. Jag kan faktiskt inte minnas exakt vilket år det var men det var nog 2003 eller 2004. Det var soligt och det var i en liten armébutik på ett hörn som var lite svår att hitta till. När jag väl köpt er tog jag tåget tillbaka till Helsingborg igen.
Redan nästa helg hade jag på er på ett lajv och jag skrapade stålhättorna i betonggolvet i en scen jag och nån annan spelade ut. Det blev skrapmärken på er och jag minns att jag var besviken för att ni inte såg nya ut längre. Ni såg inte snyggt slitna ut heller för det var ju bara de där märkena. Det rättade till sig snabbt. Jag bar er dag ut och dag in. Regn och solsken. Långbyxor eller shorts till. Det spelade ingen roll.
Ni har räddat mina tår under så många konserter. Dropkick Murphys har jag sett både med er och utan er och tro mig. Det är så mycket behagligare när jag vet att jag har ert skydd.
Men allt har sin tid. Sömmarna gick upp på era sidor och jag fick dem lagade, men de börjar spricka igen. Sulorna är slitna och spruckna och ni skyddar inte längre mot väta. Era insidor börjar lossna och spricka och skaver mot mina fötter. Ni har blivit gamla nu. Det är dags för er att pensioneras. Ni kommer aldrig mer beträda leriga festivaler. Aldrig mer gå längs gator och torg. Aldrig mer spännas hårt om mina anklar inför en långpromenad. Ni har gått vad ni ska.
Tack för den här tiden. Ni har gjort ett bra jobb. Mina fötter hälsar.
Följ min blogg med bloglovin
Redan nästa helg hade jag på er på ett lajv och jag skrapade stålhättorna i betonggolvet i en scen jag och nån annan spelade ut. Det blev skrapmärken på er och jag minns att jag var besviken för att ni inte såg nya ut längre. Ni såg inte snyggt slitna ut heller för det var ju bara de där märkena. Det rättade till sig snabbt. Jag bar er dag ut och dag in. Regn och solsken. Långbyxor eller shorts till. Det spelade ingen roll.
Ni har räddat mina tår under så många konserter. Dropkick Murphys har jag sett både med er och utan er och tro mig. Det är så mycket behagligare när jag vet att jag har ert skydd.
Men allt har sin tid. Sömmarna gick upp på era sidor och jag fick dem lagade, men de börjar spricka igen. Sulorna är slitna och spruckna och ni skyddar inte längre mot väta. Era insidor börjar lossna och spricka och skaver mot mina fötter. Ni har blivit gamla nu. Det är dags för er att pensioneras. Ni kommer aldrig mer beträda leriga festivaler. Aldrig mer gå längs gator och torg. Aldrig mer spännas hårt om mina anklar inför en långpromenad. Ni har gått vad ni ska.
Tack för den här tiden. Ni har gjort ett bra jobb. Mina fötter hälsar.
Följ min blogg med bloglovin
onsdag 22 februari 2012
Några hjälpsamma tips.
Jag hittade den här lilla filmen på bloggen Kreativt skrivande. Jag tänkte skicka vidare.
Nu ska jag ut på stan med lite pengar till kaffe och kaka och min skrivbok och en penna eller två.
Följ min blogg med bloglovin
Nu ska jag ut på stan med lite pengar till kaffe och kaka och min skrivbok och en penna eller två.
Följ min blogg med bloglovin
tisdag 21 februari 2012
Hej då Jesus. Ha det bra.
Nu var det bekräftat. Från och med alla hjärtans dag var jag inte längre medlem i Svenska Kyrkan.
En vän hade fått ett brev efter hans utträde som han uppfattade som spydigt och lite "må du brinna i helvetet" mellan raderna men så tyckte inte jag att det var. Det kanske beror på församling eller nåt.
Istället upplystes jag om att jag inte längre har rätt att vigas eller få begravningsgudstjänst den dag det är dags för det och att jag inte längre kan rösta i kyrkoval. Kyrkoavgiften kommer jag inte betala längre men dock begravningsavgiften. Den kommer man inte undan.
Brevet avslutas med att jag om jag har åsikter om svenska kyrkan så får jag gärna kontakta dem. Jag är också välkommen till gudstjänster och konserter, och skulle jag känna för det i framtiden så är jag också hjärtligt välkommen tillbaka. Och det är ju snällt av dem.
Detta steg känns bra. Även om jag inte varit en flitig kyrkobesökare förut... Även om jag inte trott på det kyrkan representerar, (även om det också har sina goda sidor så är det inget för mig) Även om jag aldrig tänkt på kyrkoskatten (och jag gör inte detta för att spara pengar) så är detta utträdet ändå ett hejdå.
Nu kan jag mer ärligt gå på den stig jag påbörjat gå på.
Följ min blogg med bloglovin
En vän hade fått ett brev efter hans utträde som han uppfattade som spydigt och lite "må du brinna i helvetet" mellan raderna men så tyckte inte jag att det var. Det kanske beror på församling eller nåt.
Istället upplystes jag om att jag inte längre har rätt att vigas eller få begravningsgudstjänst den dag det är dags för det och att jag inte längre kan rösta i kyrkoval. Kyrkoavgiften kommer jag inte betala längre men dock begravningsavgiften. Den kommer man inte undan.
Brevet avslutas med att jag om jag har åsikter om svenska kyrkan så får jag gärna kontakta dem. Jag är också välkommen till gudstjänster och konserter, och skulle jag känna för det i framtiden så är jag också hjärtligt välkommen tillbaka. Och det är ju snällt av dem.
Detta steg känns bra. Även om jag inte varit en flitig kyrkobesökare förut... Även om jag inte trott på det kyrkan representerar, (även om det också har sina goda sidor så är det inget för mig) Även om jag aldrig tänkt på kyrkoskatten (och jag gör inte detta för att spara pengar) så är detta utträdet ändå ett hejdå.
Nu kan jag mer ärligt gå på den stig jag påbörjat gå på.
Följ min blogg med bloglovin
torsdag 16 februari 2012
Bästa köpet i år.
Jag har en svaghet för anteckningsböcker. Det har jag nog nämnt vid ett flertal tidigare tillfällen. Det är svårt att gå förbi kontorsmaterielen. De lockar med sirensång...
Idag köpte jag mig en anteckningsbok. Den var dyr. Det var den. Lite dyrare än vad jag egentligen hade råd med men... Den är ju så fin. Och jag kommer att använda denna. Fast än den är så fin så man nästan inte vill förstöra den genom att skriva nåt i den. Men jag ska. Jag lovar. Den kostade trehundra kronor. MEN till mitt försvar kan jag säga att det gjorde den av samma design som var hälften så stor också. Först trodde jag det blivit fel i prismärkningen. Men det var det inte. Jag blev så glad så jag slog till.
Kolla:
Kolla! Gammalt-läder-imitation. Guldmönster. Lås på sidan. Blanka blad. Jag är så himla glad för denna bok. Jag tror minsann jag ska inviga den med det samma.
Följ min blogg med bloglovin
Idag köpte jag mig en anteckningsbok. Den var dyr. Det var den. Lite dyrare än vad jag egentligen hade råd med men... Den är ju så fin. Och jag kommer att använda denna. Fast än den är så fin så man nästan inte vill förstöra den genom att skriva nåt i den. Men jag ska. Jag lovar. Den kostade trehundra kronor. MEN till mitt försvar kan jag säga att det gjorde den av samma design som var hälften så stor också. Först trodde jag det blivit fel i prismärkningen. Men det var det inte. Jag blev så glad så jag slog till.
Kolla:
Kolla! Gammalt-läder-imitation. Guldmönster. Lås på sidan. Blanka blad. Jag är så himla glad för denna bok. Jag tror minsann jag ska inviga den med det samma.
Följ min blogg med bloglovin
tisdag 14 februari 2012
Konst till salu.
För elva år sedan målade jag en tavla som blev en klar favorit bland alla de tavlor jag målat. Den har alltid i alla mina lägenheter haft en hedersplats.
Jag har haft den på utställning och vid ett flertal tillfällen har vänner, bekanta och folk jag inte känner visat ett intresse för just denna tavla. Jag har dock sagt att jag aldrig ska skiljas med den... Men...
Men så igår satt jag och åt lunch. Tavlan hängde där i köket och jag satt och tittade på den. Och jag insåg att jag tittat klart på den nu. Jag tycker fortfarande den är fin. Det är inte det. Och jag säljer den inte i stor monetär nöd. Jag har helt enkelt tittat klart på den och det är dags att jag hittar ett nytt hem åt den trasiga dockan.
Såhär ser den ut.
Jag tänker inte sätta ett pris. Men hör gärna av er om ni är intresserade. Inte gärna skambud. Det kommer inte bli någon auktion eller något sånt, jag vill helt enkelt att den ska hänga på en annan vägg nånstans där någon tittar på den.
Följ min blogg med bloglovin
Jag har haft den på utställning och vid ett flertal tillfällen har vänner, bekanta och folk jag inte känner visat ett intresse för just denna tavla. Jag har dock sagt att jag aldrig ska skiljas med den... Men...
Men så igår satt jag och åt lunch. Tavlan hängde där i köket och jag satt och tittade på den. Och jag insåg att jag tittat klart på den nu. Jag tycker fortfarande den är fin. Det är inte det. Och jag säljer den inte i stor monetär nöd. Jag har helt enkelt tittat klart på den och det är dags att jag hittar ett nytt hem åt den trasiga dockan.
Såhär ser den ut.
Jag tänker inte sätta ett pris. Men hör gärna av er om ni är intresserade. Inte gärna skambud. Det kommer inte bli någon auktion eller något sånt, jag vill helt enkelt att den ska hänga på en annan vägg nånstans där någon tittar på den.
Följ min blogg med bloglovin
måndag 13 februari 2012
Vår man i Shanghai.
Det finns något som heter Booked. Booked låter ett fåtal intressrade av böcker läsa böcker lite före alla andra i utbyte mot att man bloggar eller twittrar om boken. Man har ett visst antal dagar på sig, (gott om tid) att läsa ut boken och komma med en recension. Eller en kommentar. Eller ett annat sätt att uttrycka sin åsikt om boken. Jag misslyckades kapitalt för jag skulle ha läst ut boken igår och ha skrivit nåt innan dess. Skit också...
Boken heter 'Vår man i Shanghai' och är skriven av Åsa Lantz.
I infotexten man fick stod det såhär:
"Isa Montgomery har ett scoop på gång. Hemlösa svenska män i Göteborg reser med jämna mellanrum till Shanghai. Ingen vet varför, eller vem som ligger bakom. Reportaget är Isas chans att komma tillbaka som TV-reporter, efter att i många år ha låtit sig försörjas som lyxhustru.
Hon stöter på Törnrosa, som liksom sin man Henning är hemlös. Nu har Henning försvunnit i Shanghai, och Törnrosa får via mejl makabra filmklipp som tyder på att han utsätts för tortyr.
Samtidigt, som av en slump, befinner sig regissören Viggo Sjöström i Shanghai för ett gästspel, inbjuden av en rik välgörare, herr Sun. Herr Suns gästlista till föreställningen är både märklig och fylld av prominenta gäster; alla ska dit. Också Isa. Hon villl inte. Men när Törnrosas dotter också försvinner, och alla spår leder mot Shanghai, har hon inget val."
Det låter spännande. Det låter riktigt spännande men jag har inte alls kunnat komma in i boken. Jag vet inte. Den kanske kommer igång längre fram. Det kanske går att vänja sig vid märkliga meningsbyggnader och obekvämt läsande. Persongalleriet kanske blir intressantare.
Sist jag hade så svårt att komma in i en bok. En som var riktigt seg i början, var Sagan om Ringen, första gången jag läste den. Och det var för att man hade hört så mycket om den. Vem vet. Lantz kanske överraskar men det lär jag faktiskt inte få reda på. Tanken på att läsa klart boken ligger långt borta när jag har böcker i min bokhylla som också ber om att bli lästa. Murakami... Mieville...
Jag får erkänna att Booked kanske inte är nåt för mig. Eller kanske. Det kanske bara var Vår man i Shanghai som inte var nåt för mig och om några veckor så kommer det erbjudas en bok som verkligen är skön att läsa. Och då är det ju lite underbart att få erbjudanden i mailen.
Om jag nu får fortsätta trots att jag är en dag försent.
Följ min blogg med bloglovin
Boken heter 'Vår man i Shanghai' och är skriven av Åsa Lantz.
I infotexten man fick stod det såhär:
"Isa Montgomery har ett scoop på gång. Hemlösa svenska män i Göteborg reser med jämna mellanrum till Shanghai. Ingen vet varför, eller vem som ligger bakom. Reportaget är Isas chans att komma tillbaka som TV-reporter, efter att i många år ha låtit sig försörjas som lyxhustru.
Hon stöter på Törnrosa, som liksom sin man Henning är hemlös. Nu har Henning försvunnit i Shanghai, och Törnrosa får via mejl makabra filmklipp som tyder på att han utsätts för tortyr.
Samtidigt, som av en slump, befinner sig regissören Viggo Sjöström i Shanghai för ett gästspel, inbjuden av en rik välgörare, herr Sun. Herr Suns gästlista till föreställningen är både märklig och fylld av prominenta gäster; alla ska dit. Också Isa. Hon villl inte. Men när Törnrosas dotter också försvinner, och alla spår leder mot Shanghai, har hon inget val."
Det låter spännande. Det låter riktigt spännande men jag har inte alls kunnat komma in i boken. Jag vet inte. Den kanske kommer igång längre fram. Det kanske går att vänja sig vid märkliga meningsbyggnader och obekvämt läsande. Persongalleriet kanske blir intressantare.
Sist jag hade så svårt att komma in i en bok. En som var riktigt seg i början, var Sagan om Ringen, första gången jag läste den. Och det var för att man hade hört så mycket om den. Vem vet. Lantz kanske överraskar men det lär jag faktiskt inte få reda på. Tanken på att läsa klart boken ligger långt borta när jag har böcker i min bokhylla som också ber om att bli lästa. Murakami... Mieville...
Jag får erkänna att Booked kanske inte är nåt för mig. Eller kanske. Det kanske bara var Vår man i Shanghai som inte var nåt för mig och om några veckor så kommer det erbjudas en bok som verkligen är skön att läsa. Och då är det ju lite underbart att få erbjudanden i mailen.
Om jag nu får fortsätta trots att jag är en dag försent.
Följ min blogg med bloglovin
söndag 12 februari 2012
Första hjälpen.
Jag har varit på många konserter i mina dar. Och jag har varit glad, energisk, euforisk och helt tokig på dessa konserter. Men aldrig förr... Aldrig nånsin på en konsert har jag gråtit av lycka. Men sen har jag aldrig sett First Aid Kit förr heller.
Mina tårar flödade under Emmylou. Och när systrarna helt utan mikrofoner eller annan förstärkning tillsammans med publiken sjöng Ghost Town var det episkt. Detta var verkligen något för hjärtat och själen.
Följ min blogg med bloglovin
Mina tårar flödade under Emmylou. Och när systrarna helt utan mikrofoner eller annan förstärkning tillsammans med publiken sjöng Ghost Town var det episkt. Detta var verkligen något för hjärtat och själen.
Följ min blogg med bloglovin
fredag 10 februari 2012
Hålla balansen.
Idag deltog jag i min första gruppträning på gymmet. Body Balance. En kombination av tai chi, yoga och pilates. Här är info.
När man ser kinesiska tanter på tvn som står och gör tai chi så ser det så lugnt ut. Så smidigt och inte jobbigt alls. Det är det. Mina knän och lår dunkade och tjöt efter halva passet. Stå på ett ben? Jag som måste hålla mig i nåt när jag ska ta på mig en strumpa... Och just där har man anledningen.
Jag började träna, inte för att bli ett muskelberg eller bli hipstersmal. Jag vill ha en fungerande kropp. Jag vill orka mer och vara piggare. Jag testade Body Balance mest för att se om det kunde vara något. Efter att ha andats och vinglat mig igenom ett pass inser jag att detta kräver och ger kroppskontroll. Balans. Det är något jag tänker fortsätta göra.
- Posted using BlogPress from my iPad
När man ser kinesiska tanter på tvn som står och gör tai chi så ser det så lugnt ut. Så smidigt och inte jobbigt alls. Det är det. Mina knän och lår dunkade och tjöt efter halva passet. Stå på ett ben? Jag som måste hålla mig i nåt när jag ska ta på mig en strumpa... Och just där har man anledningen.
Jag började träna, inte för att bli ett muskelberg eller bli hipstersmal. Jag vill ha en fungerande kropp. Jag vill orka mer och vara piggare. Jag testade Body Balance mest för att se om det kunde vara något. Efter att ha andats och vinglat mig igenom ett pass inser jag att detta kräver och ger kroppskontroll. Balans. Det är något jag tänker fortsätta göra.
- Posted using BlogPress from my iPad
onsdag 8 februari 2012
Pilgrimsresan av Paulo Coelho
Jag blir alltid så inspirerad och förundrad av hur enkelt Paulo Coelho får det andliga och djupa att framstå i sina böcker. Jag läste klart boken för en timme sen och jag vill ge mig på den igen med en markeringspenna eller skriva av favoritstycken i en anteckningsbok eller nåt.
Pilgrimsresan skrevs 1978, några år innan Alkemisten, som blev Coelhos stora genombrott. Det handlar om Paulo som, för att nå sista steget i sin utbildning i Traditionen och få sitt svärd i allt vad det innebär, måste gå en pilgrimsfärd i norra Spanien, längs den uråldriga leden till staden Santiago de Compostela. Där, tillsammans med sin vägvisare Petro, möter han herdar, magiker, demoner och andra längs vägen. Han får utmaningar och insikter och inser att resans mål inte alltid är det man trott eller ens viktigt i sammanhanget.
"Den goda kampen är den vi utkämpar för våra drömmars skull. När de med sin fulla kraft spricker ut inom oss - i ungdomen - då har vi mycket mod men har fortfarande inte lärt oss kämpa. När vi till slut lyckas lära oss kämpa har vi inte längre samma mod att ge oss in i kampen. Därför vänder vi oss inåt och kämpar mot oss själva, och vi blir vår egen värsta fiende. Vi säger att våra drömmar var barnsliga och svåra att förverkliga eller föddes innan vi visste hur hårt livet var. Vi dödar våra drömmar för att vi är rädda att utkämpa den goda kampen."
- Posted using BlogPress from my iPad
Pilgrimsresan skrevs 1978, några år innan Alkemisten, som blev Coelhos stora genombrott. Det handlar om Paulo som, för att nå sista steget i sin utbildning i Traditionen och få sitt svärd i allt vad det innebär, måste gå en pilgrimsfärd i norra Spanien, längs den uråldriga leden till staden Santiago de Compostela. Där, tillsammans med sin vägvisare Petro, möter han herdar, magiker, demoner och andra längs vägen. Han får utmaningar och insikter och inser att resans mål inte alltid är det man trott eller ens viktigt i sammanhanget.
"Den goda kampen är den vi utkämpar för våra drömmars skull. När de med sin fulla kraft spricker ut inom oss - i ungdomen - då har vi mycket mod men har fortfarande inte lärt oss kämpa. När vi till slut lyckas lära oss kämpa har vi inte längre samma mod att ge oss in i kampen. Därför vänder vi oss inåt och kämpar mot oss själva, och vi blir vår egen värsta fiende. Vi säger att våra drömmar var barnsliga och svåra att förverkliga eller föddes innan vi visste hur hårt livet var. Vi dödar våra drömmar för att vi är rädda att utkämpa den goda kampen."
- Posted using BlogPress from my iPad
Ted
Jag har börjat kolla mer och mer på TED.
För dig som inte vet vad det är, så har du en hel del av fantastiska timmar framför dig. Ted är inte föreläsningar direkt. Inte tal... Mer prat. TED talks heter det och är gratis korta filmer från TEDkonferenser runt om i världen. Allt från fem minuter till halvtimmes långa prat om allt mellan himel och jord. Forskare, läkare, komiker, musiker, författare och filosofer med mera som delar med sig av insikter, tankar och väcker idéer.
Jag har tittat lite då och då förr. Men nu tar jag hellre och tittar på ett prat från Ted än jag låter tvn stå igång och titta på ett simpsonsavsnitt jag redan sett fjorton gånger. Om man väljer att titta på prat på datorn kan man få en hel del av dem med svenska undertexter. Det finns också som gratis app till smartphones vad jag vet.
Ett prat om hur datorspel kan rädda världen.
Ett prat om var bra idéer kommer ifrån.
Kolla upp fler på TED.com
Följ min blogg med bloglovin
För dig som inte vet vad det är, så har du en hel del av fantastiska timmar framför dig. Ted är inte föreläsningar direkt. Inte tal... Mer prat. TED talks heter det och är gratis korta filmer från TEDkonferenser runt om i världen. Allt från fem minuter till halvtimmes långa prat om allt mellan himel och jord. Forskare, läkare, komiker, musiker, författare och filosofer med mera som delar med sig av insikter, tankar och väcker idéer.
Jag har tittat lite då och då förr. Men nu tar jag hellre och tittar på ett prat från Ted än jag låter tvn stå igång och titta på ett simpsonsavsnitt jag redan sett fjorton gånger. Om man väljer att titta på prat på datorn kan man få en hel del av dem med svenska undertexter. Det finns också som gratis app till smartphones vad jag vet.
Ett prat om hur datorspel kan rädda världen.
Ett prat om var bra idéer kommer ifrån.
Kolla upp fler på TED.com
Följ min blogg med bloglovin
söndag 5 februari 2012
Pojken som aldrig grät
För länge sen i en värld så vid
I ett land i skog så tät
Så levde det i glömskans tid
Ett barn som aldrig grät
Han var sin moders enda son
Så hon tänkte ej på hur det lät
tills ryktet spred därifrån
Om ett barn som aldrig grät.
Pilgrimer kom från fablers land
För att skåda ett tyst barn
I eviga toner hans namn de band
Från fiskarns nät till bondens kvarn
Det fanns de som kom i pietet
Det fanns dem som stod under träet
Och viskade dikter i stillhet
Om ett barn som aldrig grät.
Dar blev långa och korta tills
Många vintrar blev till vårar
Gossen växte stark och fagrare
Med en kind ej rörd av tårar
Och varje fager dam och tjej
I hans närhet höll andan åter
För deras mödrar bad dem passa sig
För en man som aldrig gråter.
Han levde ensam i alla år
Och då på den dag han dog
Han fällde en enda dyrbar tår
För en gosse som alltid log.
En liten översättning som jag ville hålla så rättvis som möjligt och ändå kunna "sjunga med" i låten. En jag hade i lurarna idag på väg hem. Den är riktigt bra. I original i alla fall. Sen får man tycka vad man vill om översättningen.
Följ min blogg med bloglovin
lördag 4 februari 2012
Plugga
Den sjuttonde februari börjar jag plugga igen. Nej, jag ska inte återta mina lärarstudier eller nåt annat stort. Men jag ska ta en kurs på komvux. Filosofi A.
Jag läste aldrig filosofi i gymnasiet. På senare tid har jag tänkt på att läsa lite filosofi och så tänkte jag att, varför inte gå en kurs om det går? Så jag ringde upp läraren som lovade mig att det inte var några problem med att komma till studierna.
Jag ser fram ett att läsa lite igen. Man blir aldrig för gammal för att lära sig nya saker.
- Posted using BlogPress from my iPad
När det inte blev som man tänkt helt plötsligt.
Jag kommer precis hem från gymmet. Jag gick också precis dit. Det var stängt. Det stängde tydligen klockan tre på lördagar och som ny i hela det här träna-på-gym-grejen så kan man ju tänka att det där med öppettider är något man kollar upp innan man går hemifrån. Man kan tänka så... Jag gjorde inte det idag.
Det är inte öppettiderna som är grejen som så. Det är inte träningen heller. Det är den där snöpliga känslan man får efter att man gått och planerat något och lite sett fram emot något och liksom peppat hela dagen för något man ska göra och när man väl ska... Precis när man ska... Då går det inte.
Gymmet har stängt. Batteriet är dött. Mamma är inte hemma. Tåget går inte. Boken är utlånad... Vad som helst. För mig blir, kanske inte hela dagen, men i alla fall några timmar efter allt det som inte hände helt konstiga. Som om man gör saker som det inte var tänkt att man skulle göra eller som bäst hemlig tid. Det är svårt att beskriva i ord. Jag tänker på känslan som de röriga bitarna i en Mars Volta-låt.
Eller något liknande...
Följ min blogg med bloglovin
Det är inte öppettiderna som är grejen som så. Det är inte träningen heller. Det är den där snöpliga känslan man får efter att man gått och planerat något och lite sett fram emot något och liksom peppat hela dagen för något man ska göra och när man väl ska... Precis när man ska... Då går det inte.
Gymmet har stängt. Batteriet är dött. Mamma är inte hemma. Tåget går inte. Boken är utlånad... Vad som helst. För mig blir, kanske inte hela dagen, men i alla fall några timmar efter allt det som inte hände helt konstiga. Som om man gör saker som det inte var tänkt att man skulle göra eller som bäst hemlig tid. Det är svårt att beskriva i ord. Jag tänker på känslan som de röriga bitarna i en Mars Volta-låt.
Eller något liknande...
Följ min blogg med bloglovin
fredag 3 februari 2012
Det är kanske jag som inte fattar grejen.
Det har vid ett par tillfällen ringt hem försäljare från just elleverantörer hem till oss, eller som nu senast, till min mobil. De vill att jag ska teckna ett nytt avtal, fördelaktigt och billigt. Det rabblas en massa siffror om hur mycket billigare det är och hur många månader it och dit som jag inte har nån bindningstid och så vidare.
Det kanske bara är jag, men jag känner mig alltid otrygg i sådana överenskommelser. Inspelade kontrakt över telefon som ska gälla. Hemskickade papper med fjorton dagars ångerrätt. En malande försäljare som peppar och hetsar och som lovar dyrt och heligt att hen har det bästa erbjudandet sen Edisons glödlampa uppfanns 1879. Jag vill ta beslut som påverkar vårt hushålls ekonomi tillsammans med min sambo. Jag vill sätta mig ner och tillsammans hitta ett elbolag som passar oss.
Det vi har nu följde med i flytten och vi har ett standardavtal som förmodligen inte är det bästa.
När man nämner för en försäljare att man tillsammans med sin partner själva vill leta upp den ström man vill köpa så blir de oförstående och ännu mer gåpåiga och till och med arga på en. Jag förstår att de vill sälja. De får ju provision. Men kan de inte förstå nånstans djupt inne i sin själ att mitt sätt är bättre?
Jag har inte mina papper liggande framme när de ringer så jag kan inte jämföra. När de säger att: Såhär mycket betalar du idag! så kan jag bara säga "jaha..." Och jag passar mig från att säga ja på någon fråga. Man har hört om de där som klippt och klistrat i ljudfilerna...
Det kanske bara är jag som inte fattar grejen. Det kanske är lätt och behändigt att bättre erbjudanden än de man har ringer upp en när det behövs. Man säger ja några gånger och vips så spar man pengar och mår bättre och slipper huvudbry. Som försäljaren sade nyss när vi samtalade och jag började mer bestämt konstatera att jag inte gick tillväga på det sättet.
"En bra deal är en bra deal. Det kvittar var den kommer ifrån." Eller hur! Jag som skriver en del hade slutat den där raden med: sade djävulen.
Följ min blogg med bloglovin
Det kanske bara är jag, men jag känner mig alltid otrygg i sådana överenskommelser. Inspelade kontrakt över telefon som ska gälla. Hemskickade papper med fjorton dagars ångerrätt. En malande försäljare som peppar och hetsar och som lovar dyrt och heligt att hen har det bästa erbjudandet sen Edisons glödlampa uppfanns 1879. Jag vill ta beslut som påverkar vårt hushålls ekonomi tillsammans med min sambo. Jag vill sätta mig ner och tillsammans hitta ett elbolag som passar oss.
Det vi har nu följde med i flytten och vi har ett standardavtal som förmodligen inte är det bästa.
När man nämner för en försäljare att man tillsammans med sin partner själva vill leta upp den ström man vill köpa så blir de oförstående och ännu mer gåpåiga och till och med arga på en. Jag förstår att de vill sälja. De får ju provision. Men kan de inte förstå nånstans djupt inne i sin själ att mitt sätt är bättre?
Jag har inte mina papper liggande framme när de ringer så jag kan inte jämföra. När de säger att: Såhär mycket betalar du idag! så kan jag bara säga "jaha..." Och jag passar mig från att säga ja på någon fråga. Man har hört om de där som klippt och klistrat i ljudfilerna...
Det kanske bara är jag som inte fattar grejen. Det kanske är lätt och behändigt att bättre erbjudanden än de man har ringer upp en när det behövs. Man säger ja några gånger och vips så spar man pengar och mår bättre och slipper huvudbry. Som försäljaren sade nyss när vi samtalade och jag började mer bestämt konstatera att jag inte gick tillväga på det sättet.
"En bra deal är en bra deal. Det kvittar var den kommer ifrån." Eller hur! Jag som skriver en del hade slutat den där raden med: sade djävulen.
Följ min blogg med bloglovin
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)