Pojken som aldrig grät

För länge sen i en värld så vid

I ett land i skog så tät

Så levde det i glömskans tid

Ett barn som aldrig grät

Han var sin moders enda son

Så hon tänkte ej på hur det lät

tills ryktet spred därifrån

Om ett barn som aldrig grät.

Pilgrimer kom från fablers land

För att skåda ett tyst barn

I eviga toner hans namn de band

Från fiskarns nät till bondens kvarn

Det fanns de som kom i pietet

Det fanns dem som stod under träet

Och viskade dikter i stillhet

Om ett barn som aldrig grät.

Dar blev långa och korta tills

Många vintrar blev till vårar

Gossen växte stark och fagrare

Med en kind ej rörd av tårar

Och varje fager dam och tjej

I hans närhet höll andan åter

För deras mödrar bad dem passa sig

För en man som aldrig gråter.

Han levde ensam i alla år

Och då på den dag han dog

Han fällde en enda dyrbar tår

För en gosse som alltid log.

En liten översättning som jag ville hålla så rättvis som möjligt och ändå kunna "sjunga med" i låten. En jag hade i lurarna idag på väg hem. Den är riktigt bra. I original i alla fall. Sen får man tycka vad man vill om översättningen. 

Följ min blogg med bloglovin