tre tips för semesteröron

Nu har min semester börjat och så också regnet. Jag hade planer på att stanna i Helsingborg och se Hoffmaestro igår men jag mindes när jag gick genom stan att jag verkligen får panik på folksamlingar. Så jag åkte hem.

Innan semestern började så satt jag och min semestervikarie och snackade musik och jag fastnade för tre band. Det är inga nya grejer. Men det är musik jag inte hört förr och som man kan lyssna på nu på semestern när det regnar. Det gör förresten inget att det rega lite. Då kanske jag kan få lite gjort på min bok. Skriva tre sidor om dagen var det ja... Det bev ju inte så... Men jag sitter i alla fall då och då och plottrar vilket är mer än jag gjorde förr.

Åter till musiken. Jag bäddar in. Lyssna och njut.

Ett år.

För några veckor sedan hittade jag en av mina gamla anteckningsböcker från den tid då jag skrev mycket dikter. Det var som att ta en tidsresa bakåt i sinnet. Det var från när jag bodde i Höganäs, strax innan jag började plugga. Det som slog mig var hur deprimerad jag var... Nej inte deprimerad, för jag hade bra dagar med. Men. Bitter-ensam. På gränsen till ett självförakt som resultat av singellivet.

Jag läste rader av text skrivna av en Kent som bara är svaga minnesfragment just nu. Men jag mindes hur jag kände. Och jag är glad att jag inte är i den situationen längre. För även om texterna var från Höganäs-tiden så hade jag mina bottnar i Helsingborg. Och i Ängelholm. Min vän Dennis är väl den som upplevt dem närmst då jag bodde hos honom i ett halvår.

Men allt är förändrat. Aldig mer känslan jag kallar solitaire. I dag är det ett år sedan jag och min Leona blev ett par. Under detta året har drömmarna om framtiden mer blivit ett slags planerande för att jag vet att de är möjliga och inte längre en suddig flyktig bild i den blinda fläcken. Ett år har jag levt med mitt livs kärlek. Ett år gick från en student i Malmö och en knegare i ängelholm till En student och en knegare med ringar på och under samma tak. Och framtiden är full av möjligheter och drömmar och underbara ting. Jag vet det. Jag är där jag vill vara. Med Leona.

Det här håller på att bli för långt. Ikväll ska jag och min fästmö ut och äta på restaurang för att fira.

Jag avskyr autogiro.

Återigen har jag upptäckt hur otroligt slarvig jag kan vara. Återigen har jag blivit påmind varför företag gillar och jag INTE gillar autogiro. Jag betalade mina räkningar idag och upptäckte attthe Phonehouse har dragit 245 kr. Detta är något som hänt och jag inte hållit koll på så jag beslutade mig för att ringa dem och höra vad detta var för räkning. Det visar sig att när jag köpte min förrförra mobil där så aktiverade de en ny försäkring för den nya mobilen men frågade inte om jag skulle avaktivera den gamla försäkringen eller överföra den till den nya mobilen istället. Och jag mitt nöt har tydligen inte påpekat det då heller.

Den senaste försäkringen för min förra mobiltelefon var avaktiverad. Det minns jag att jag gjorde när jag köpte min iphone. Men att de då inte har upplyst mig om att jag har en gammal försäkring som legat och tickat sedan 2006. Den borde sagts upp 2008 när jag skaffade min nya mobil. TVÅ ÅR! 245 kr i månaden. Det är efter en hastig titt på miniräknaren 5880 kr rakt ut i sjön. Nästan sex papp för en mobil som försvunnit i någon låda någonstans. Det gör mig så arg på mig själv. Och på Phonehouse som låtit bli att fråga om de ska avsluta saker från 2006 när jag ber dem avsluta allt som har att göra med min senaste mobil. Nej jag bad inte om det uttryckligen men vad fan... Lite vett och fair play får man väl ändå ha. Nu är det inte mycket att göra åt.

Jag är extremt motvillig till autogiro. Jag tar hellre de extra minuterna runt den tjugofemte att betala mina räkningar och ha möjlighet att reflektera vart pengarna går än att låta dem susa bort i ettor och nollor utan att jag har direkt koll om jag inte vill logga in och bläddra i flikar på internetbanken.

Nu ska jag vara butter ett tag. Jag kommer skaka på huvudet och tänka på vad jag kunde använt 5880 kronor till idag. Bröllop? Semester? Ny dator? Trisslotter. Suck.

Det börjar rulla på nu.

I fredags spelade Mugshot på el Greco. Det var kul och det blev en helkväll. Vi fick inte sluta spela kändes det som och vi höll igång från strax efter klockan sex till strax innan elva och då hade vi spelat nästan alla sånger vi kan.

Idag spelade vi på ängelholms roddklubb. Det är ett evenemang som heter Amazonas som arrangerar båtturer längs ån och släpper av folk på roddklubben där det finns grillat och gott och bra musik. Man kan också prova på att ro och paddla om man är sugen. Idag var vädret inte så bra men musiken var uppskattad ändå och jag och Basse blev lite sugna på att prova på rodd under semestern. Vi ska kanske spela där nästa söndag också. Det får vi reda på under veckan.

De hade en PA-anläggning och högtalare vi lånade som passar oss jättebra och det är inte så farligt dyrt heller. Så jag tror att Mugshot eventuellt har sin egen utrustning till hösten. Det kommer bli underbart att sluta låna och ragga ihop saker av andra musiker hela tiden.

Efter att ha spelat i duggregn och blåst ska jag nu bädda ner mg i soffan under en filt och inte göra många mer knop idag. Det är jobb imorgon. Fyra dagar kvar till semestern.

Crazy Heart

Vi såg Crazy Heart i går kväll. Basse hade redan sett den och vi har repat in en av låtarna från filmen så jag tänkte att jag borde se filmen innan jag sjöng en av låtarna från den framför publik.

Filmen handlar om den gamla försupna och halft bortglömda föredetta stora countryartisten Bad Blake. En gång fyllde han konserthallar. Nu får han spela på bowlinghallar och sjaskiga barer. En av hans föredetta bandmedlemmar, Tommy Sweet, spelad av Colin Ferrell, har nått stjärnstatus med Bads gamla låtar vilket genererar en hel del bitterhet. Det enda ljusa i hans liv är journalisten Jeannie, Maggie Gyllenhaal, som han blir förälskad i.

Jeff Bridges anser jag är klockren i rollen. Och musiken är det främsta skälet man älskar denna filmen. Men inte bara därför. Sättet som Bad tittar längtande på en whiskeyflaska i butiken när han bara har tio dollar på fickan, eller hur han verkar slappna av när han leker med Jeannies son. Underbart.

Se filmen. Hör musiken.
En trailer:

Soft onsdag.

Ikväll var tanken att vi skulle se Kjellvander i Solvik men det var fullbokat. Vi tänkte dra ut ändå och funkar det inte så äventyrar vi vidare. Det kommer bli mycket musik nu. Nästa helg spelar Hoffmaestro, Timbuktu och Bob Hund i Helsingborg. Det hade jag tänkt se. Idag är det mest slappe. Jag och Basse repade i förmiddags. Vi har spelning på el Greco på fredag och en annan spelning på söndag. Nu avnjuter jag en kall öl på balkongen innan jag måste gå och handla. Katterna ligger vid mina fötter och myser. Tvätten är vikt, det är inte för varmt och Creedence spelar för mig. Idag är en bra dag att vara jag. Jag skulle bara haft vinst på trisslotten också men det kanske är att begära för mycket.

Konst på ställen det behövs

Man kan säga vad man vill om klotter och grafitti och alla har en åsikt, för eller emot. Jag kan erkänna att när jag ser tags satta på platser som bara är dumt så stör jag mig oerhört. Eller när någon har skrivit "KUK" på en parkbänk. Det är inte utan att man undrar lite grann... Kuk vadå? Menar du att bänken är en kuk eller att din kuk har varit i direktkontakt med den och i så fall varför?

Grafitti längs tågrälsar älskar jag. Jag minns när jag var liten och tog tåget till Köpehamn. Det var då jag först uppmärksammade det. Färgerna. Formerna. Det var förbjudet fick man veta och att det var så fint gjorde det ännu mer oförståeligt.

Jag gillar det fortfarande. Och sådant "klotter" som jag bifogar på bild älskar jag verkligen. Folk som tänkt till lite och skapat konst med en mall och en sprejburk. Alla bilder från hackedirl.com

skönt

Nu är friveckan påbörjad och jag kallar den denna gången för smygpremiär av semester.Det är skönt.

Jag kommer jobba de fyra första dagarna nästa vecka och sedan är jag ledig till slutet av augusti. Det kommer bli skönt.

Vi blev av med den gamla tvn idag. Det är otroligt hur snabbt saker försvinner när man skänker bort dem. En kvart efter jag lagt in annonsen så var det ett par här och hämtade den. Det var skönt att bli av med den klossen.

Nu är det bara lite tvätt kvar i källaren idag men snart blir det middag. Spaghetti med quornfärssås. Vi har redan korkat upp vinet och njuter av första glaset. Det är skönt det med. Man kan konstatera att det är en jävligt skön dag helt enkelt.

Ett år sedan ögonblicket allt förändrades.

Ikväll är det ett år sedan jag stod på tullakrokängen där det spelades musik efter en nedlagd tullakrokfestival. Ett år sedan jag passade min systers hund Ella. Och ett år sedan jag för första gången såg Leona komma gående in på ängen tillsammans med vår kompis Josefin.

Om man ska definiera livsavgörande ögonblick som något man kan se tillbaka på och peka och säga "Där. Det var där och då det hände." så är det idag för ett år sedan som gäller. Visst, vi bara pratade den kvällen och vi skiljdes åt efter att ha bytt kontaktuppgifter och ingen av oss hade en aning om att vi exakt ett år senare skulle ha ringar på fingrarna och bo tillsammans i en stor fyra. Vi stod där på ängen och pratade och glömde bort allt annat för ett litet tag. Det var det som lade den första stenen i ett underbart förhållande.

Allt hände så fort. Tio dagar senare var vi tillsammans. Så jag tänker skriva mer då. På den "riktiga" ettårsddagen. Jag älskar dig Leona. Du gör mig lycklig.

Slöseri

Argh! Jag har slösat bort en hel dag framför datorn. Jag vaknade vid ett efter mitt nattskifte och tänkte att jag skulle spela spel ett litet tag. Jag kan inte hantera hetan särsklt bra och blir bara utmattad och yr om jag vistas i solen för mycket men lite vill jag ändå ta tillvara på sommardagarna. Jag satt och spelade Heroes of Might and Magic och allt gick bra tills jag kollde på klockan. Jag kände lite hunger och såg att klockan var kvart över sex på kvällen. Fan fan fan...

Nu har jag sprungit till affären och ska äta lite korv och potatissallad. Sen blir det balkonghäng tlls det är dags för job igen.

Det blev ruiner

I söndags hade Leona kalas oc hennes systerson sysselsatte sig en bra stund med mitt lego som jag har i ett skåp. Igår tänkte jag plocka undan och få in all lego i skåpet igen. Det gick inte. I allt plockande började jag plötsligt bygga och leka och innan jag visste ordet av det var det hög tid att bege sig till jobbet. Och på golvet fanns det en borgruin med tillhörande riddare.



Man har ju barnasinnet kvar. Lego är den bästa leksaken någonsin. Bara din fantasi och ditt tålamod sätter gränser.

Vi gömmer oss under sängen.

I går kväll hade vi tänkt gå ner på en brygga vid ån med lite vin, ost och kex när jag kom hem från jobbet på kvällen. Tji fick vi. Det regnade. Som vanligt.

Det är nämligen så att åtta gånger av tio när jag och Leona planerat att göra någon form av utomhusaktivitet, picnick, utflykt, promenad... Så har det varit nederbörd. Har vi av någon anledning spontant gett oss iväg så kan det vara strålande solsken. Jag börjar misstänka att det finns högre makter och att de vill irritera röven av oss.

Nu blev dt ju mysigt ändå på vår balkong med lite tända ljus och vindruvor ost och ett och ett halft glas vin. Men ändå. När blixten lyste upp natthimlen och åskan hördes rulla i fjärran kunde jag bara tänka på... Bara inte semestern regnar bort... För säkerhets skull höjde jag rösten lite grann och liksom tittade upp mot himlen och sade: "Du Leona... Vi spenderar all ledig tid under sängen i sommar, bara så du vet." Men jag fick inget tecken att någon hörde och gick på lögnen.

Helguppdatering.

Fredag kväll var en bra kväll. Jag och Leona begav oss till el Greco för att lyssna på vänner till oss som spelade. Bandet heter Chuck & Yeager och är hur bra som helst. Hitta deras Myspace vetja. Ölen var kall och vädret var varmt och allt var kul. Efteråt begav en del av oss bort till Nick's. Det var kul men det var inte lika kul i går morse. Det åtgärdades dock med ordentlig frukost och kaffe. Leona jobbade så jag och Basse planerade för skattjakten. Det börjar arta sig.











Idag har vi varit igång med städning, bakning och matlagning hela dagen. Leona fyller år så det ska bli kalas. Hela lägenheten full med familj och vänner. Tur att man inte börjar jobba förrän klockan två imorgon.

Ett rätt. Ett fel.

Nu är bakandet klart för idag tror jag. Imorgon får jag göra fler drömmar och något annat än chocolate chip cookies. Kokosdrömmarna blev jättefina.



Men när jag gjorde de andra kakorna blev det inte lika lyckat av nån anledning. Jag förstår inte riktigt varför det hände, men det blir säkert bättre nästa gång. Jag tror inte det ska se ut såhär:



Det luktar inte rätt heller. Jag är ju blott en novis i bakningens ädla konst.

Baka baka kaka. Vem ska kakan smaka?

Leona har kalas på söndag och kommer göra en massa god mat. Jag kommer väl hjälpa till en del men först och främst har jag tagit på mig bagarmössan. Idag och imorgon ska det bakas kakor till kalaset. Det var ett litet tag sedan jag bakade senast men det är ju inget man kan pyssla med var dag heller.

Det kommer bli blåbärskaka, chocolate chip cookies med vit choklad och ingefära och klassikern kokosdrömmar. Hemmet kommer lukta så gott idag. Sen är problemet bara att kakorna ska räcka till söndag.

Jag har precis stoppat i mig min frukost. Jag har en kopp kaffe kvar sen ska jag infrskaffa mina ingredienser. Jag tar det lugnt. Ingen stress på mina lediga dagar.

Ibland funkar klyschorna.

Det är härligt hur en låt kan sätta prägel på en dag. Jag visste det redan när jag vaknade, vilken låt det skulle vara. Det är inte en favoritlåt direkt men det funkar ibland och den funkade idag. På med byxor och upp till datorn, skruva upp volymen och WHAM! Igång med den. Nu väntar världen på mig. Jag känner mig bra.

I väntan på semestern.

Det är nu sista nattskiftet för denna omgången innan fyra dagars ledighet. Det är väldigt skönt. I och för sig är det inte så jobbigt att arbeta när man har en sommarjobbare att lära upp. Jag tror på learning by doing så jag har intagit en baksätesroll. Nackdelen med det är att skiftena lätt känns långa. Nu är det i alla fall bara elva arbetsdagar kvar till semestern. Sju nästa vecka. Sen sju lediga och sen de sista fyra innan jag är ledig hela augusti. Jag längtar.




Här spenderar vi nästan åtta timmar av vår arbetstid. Rummet har ingen ventilation och är ca 12 kvadrat. Man blir trött.

En fortsättning. En nystart.

Ibland krävs det förnyelse och här är min nya blogg som jag kommer skriva i hädanefter. Jag har känt ett tag att det var dags att förnya sig. Dels för att bloggplatsen krävde mer eller mindre att man skrev vid datorn. Inget fel i det. Men med blogspot kan jag uppdatera från mobilen lättare. Jag har lättare att slänga upp bilder samt att jag har ett behov av förnyelse.

Det är egentligen en småsak också men en av anledningarna jag valde bloggplatsen var för att den var reklamfri. Något som inte varade länge.

Så nu har jag skippat LordK. Ett alias som jag delade med en massa andra, till exempel en norsk dödsmetallsångare. Jag använder mig inte av Kindtand. Ett öknamn som blev ett smeknamn som blev ett internetnick. Jag satt och funderade på vad man kunde kalla den nya bloggen. Men det är svårt att komma på något som inte antingen låter för mesigt eller som något ur en buskis. Samtidigt vill man inte ha för nichad titel. Titeln "Perfekt slag" hade indikerat på en rollspelsblogg som dessutom hade varit missvisande då jag konstant har otur med tärningarna.

Detta är min nya lekplats, dagbok, krönikosamling, bilddaggbok, plats för recensioner av musik och böcker, och vem vet vad mer.