Jag gjorde en tabbe att gå in i en affär som hade nyöppningspremiär för att köpa en glass och en dricka. En halvtimmes kö var fruktansvärt trist men det gjorde att min glass hade perfekt konsistens när jag väl kom ut ur affären. Drickan var inte lika kall men den var ändå svalkande.
Jag satte mig på viskängen för att slappa lite och försöka komma vidare i ett eventuellt namnbyte på min huvudkaraktär. Det blev mest avslappning. Jag gick igenom namn som Henrik och Axel och Tor men inget passade. Efter en liten stunds tömmande av tankar och ren och skär avslappning insåg jag att det inte var förnamnet det var fel på egentligen. Och om det var det så har det ändå rotat sig för mycket i mitt tänk. Jag tänkte inte på vad min protagonist ska heta. Jag tänkte på vad Frank ska heta... Den frågan svarar ju på sig själv.
Viskängen är väldigt skönt att hänga på. Det är jag inte ensam om att tycka. Utplacerade med jämna mellanrum är soldyrkare, picknicksällskap, bolldribblare, grillare och småbarnsfamiljer och hundägare. Och då är vi bara inne i maj. När sommaren har befäst sig och semestern kommer närmre så lär det väl vara en konstant arom av grillat och fest runt den parken. Och jag kommer vara där när jag kan.
Det kanske blir en sväng till i eftermiddag.
Följ min blogg med bloglovin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar