På tröskeln till framtiden

I DN idag finns det en artikel om att allt snart är uppkopplat till nätet. Jag finner tanken på det scenariot både skrämmande och intressant.

Det skrivs om pinnar man stoppar i blomkrukor som twittrar när de behöver vattnas. Om parkeringsplatser i San Fransisco som signalerar en uppkopplad bilist om när de är lediga med mera. Och jag förstår att allt sådant kan vara underlättande även om det kan tyckas onödigt och överdrivet.

Jag tror fullt och fast på att vi bara är några år från att förfina det elektroniska pappret så bra att vi kommer ha tapeter hemma som byter färg när vi vill. Att ha alla sina elektiska grejer i telefonen hade också varit bra. Aldrig mer behöver man noja om man har stängt av kaffekokaren eller spisplattan. Och har man förberett innan så är kaffet klart när man kommer hem från jobbet tack vare en knapptryckning.

Det snackas redan om det intelligenta kylskåpet. Att scanna alla varor man lägger in så att man har ett inventarie som hela tiden är uppdaterat. Vårt hem kommer i framtiden hålla koll på oss lika mycket som vi får hålla koll på det. Det låter spännande i mina öron. Men också lite skrämmande.

Som det nämns i artikeln så ligger farorna i den ökade energiförbrukningen som följer med ett hem där i stort sett allt är uppkopplat. Och att vi sätter för stor tilltro i saker som kommer göra oss blinda och döva för omvärlden om strömmen försvinner. Vi är ju nästan där. Förr var resultatet att det blev mörkt och man fick beställa hem mat. Tidningen kunde man läsa i skenet av en ficklampa. Går strömmen nu känner man sig väldigt isolerad.

Men om den snara framtiden ligger i den totala uppkopplingen och skapandet av iHemmet, när går vi över gränsen och utvecklar oss själva? När kommer människan känna sig trygg med elektroniska implantat i kroppen för att underlätta livet? Betala i affären med en handscanning. Kom genom ytterdörren med en retinascan. Lyssna på musik utan hörlurar. Låt lampor tändas när du stiger in i ett rum och släckas automatiskt när du går ut. Att ständigt veta var du är. Och där börjar det bli skrämmande. Kommer ditt sinne kunna bli hackat? Vad händer om dina implantat får virus?

Det låter som science fiction men jag misstänker att vi snart helt och hållet har passerat gränsen in i det vi föreställde oss framtiden att vara.  Allt blir lättare. Men det kommer nog bli så otroligt svårt att lära sig hålla koll på alla kortkommando, lösenord och finesser.


Följ min blogg med bloglovin