Ja varför krångla till det? Det finns internetnicks, smeknamn, öknamn och allt möjligt. Jag är son, make, husse, vän, bror, kollega med mera till flera. Men när det kommer ner till minsta gemensamma nämnare i allt detta kommer man fram till Kent helt enkelt. Bara Kent. Och det är det bloggen ska vara. Inte Lord K. Inte Kindtand. Inte something cool in the title... Bara Kent.


torsdag 3 mars 2011

Jag har försökt så många gånger.

Det har blivit dag tre på fastan. I fem dagar ska jag och Leona endast äta flytande föda efter ett speciellt program. För mig går det sådär. Jag har visserligen inte ätit något jag inte skulle men jag är så hungrig så det gör ont. Jag har börjat få sug efter saker jag vanligtvis inte tycker om. Igår kväll dreglade jag över en spenat och fetaostpaj på tv. Jag avskyr spenat och fetaost. Men det såg så gott ut.

Jag försöker att inte tänka på det så mycket men minnen av dofter och smaker spelar trick på mina sinnen. Man skulle kunna tro att det bara var onyttig mat jag suktar efter men så är icke fallet. Det är sund mat också.  Men det lustiga finner jag att det är just mat, ordentlig rekorderlig mat jag längtar efter. Choklad, godis och läsk är inget som lockar.

Jag har på lite mindre än en månad gått ner tio kilo. Jag vet att jag förmodligen kommer gå upp några kilo efter fastan men det är okej. Jag har många gånger förr försökt leva en sundare livsstil men fällorna är för många och för lockande. Jag har levt lite grann efter principen: Är det rätt är det lätt. Denna princip är lätt att förvilla med: Är det lätt är det rätt. Skillnaden i uttrycket är subtil men innebörden otroligt stor.

Det är lätt att hämta mat som någon annan lagat. Det är lätt att laga lättlagad mat och det är lätt att sitta i soffan. Efter fastan ska vi inleda en sundare livsstil. Jag tror att binda sig till en kosthållning är för jobbigt och leder lätt till återfall. LCHF och GI, metoder som innebär en massa knusssel och pluggande för att förstå. Och hur gör man när man blir bortbjuden? Ska man verkligen behöva fråga värden om det är mjöl i såsen. Hur gör man på restaurang?

Istälet kör vi på den klassiska metoden. Ät lite mindre, ät lite nyttigare, rör på dig mer. Check. Nästa vecka ska jag köpa mig ett gymkort.

Följ min blogg med bloglovin

6 kommentarer:

  1. Jag tror på er metod, och kan tillägga att långa promenader istället för buss och t-bana är enormt effektiva.
    Lycka till och grattis till dina förlorade kilon

    SvaraRadera
  2. Vad härligt att det ger resultat!

    SvaraRadera
  3. Den metod man tror på hjälper väl ofta för den orkar man hålla på med, jag tror på LCHF fast jag gräver inte ner mej i det. Lycka till

    SvaraRadera
  4. LCHF behöver inte innebära en massa knussel och pluggande. Det är rätt simpelt om man inte vill gräva ner sig i det.

    Att bli bjuden på och att äta av en mjölredd sås är inget större problem även om man äter LCHF, tro mig. På restaurang äter man antingen så LCHF-vänligt man kan eller också gör man ett sk "planerat avsteg", dvs äter det man känner för, eftersom det ändå är så sällan man går ut och äter. GI är krångligare än LCHF om du frågar mig.

    Gillar att läsa dina vardagsbetraktelser.

    SvaraRadera
  5. Jag tror på äta fritt och hitta på massa skoj, motionera och se till att röra sig tillräckligt bara så intag blir jämnt med uttag. Lycka till!

    SvaraRadera
  6. Vilken soppa! ;) Seriöst; jag tror inte på någon annan metod än att lyssna på kroppens signaler och käka pizza och semlor som undantag.

    SvaraRadera