Lycka

Igår såg jag Jakten på lyckan med Hanna Hellqvist på SVT.

Jag gillar Hanna. Hon är underhållande i morgonpasset i P3 även om hon ofta häver ur sig klumpiga kommentarer som egentligen inte är undehållande. Hennes sommarprat var inte heller lysande men i hennes tvprogram så är hon charmig.

Gör pengar en lycklig? Gör givande en lycklig. Det var frågorna som togs upp igår och vi fick möta en stormrik polska som byggt upp ett fastighetsimperium med sina egna två händer. Och jag var inte missunsam som jag kan vara lite grann mot folk som får enorma summor som bara faller dem i knäet. Som när unga människor utan hinder lever på pappas pengar och kör lyxbilar och vaskar skumpa i Båstad. Eller när Bertha 98 i tv vinner femtio mijoner. Ja, det är avundsjuka. Men vadå då?

Vi fick också lära oss om anonyma klubben som betalar för folks fika i hemlighet. Och visst hade jag blivit glad om någon betalt för min kaffe men det hade nog inte gjort mig lycklig. Och jag tvivlar på att altruism vinner i längden.

Lyckan är ju flyktig och jag vet inte någon som är lycklig hela tiden. Då och då kan jag också känna mig väldigt lycklig och tacksam men det är tyvärr lite glest mellan de tillfällena. På Jakten på lyckans sajt fanns det ett test skapat av lyckoforskare (hur pålitligt det nu är) där jag fick de föga imponerande 58%. Fast det innebär ju trots allt att jag är lycklig mer än hälften av tiden. Räcker det?

Kanske.