Nick Cave är en underbart störd man som har skrivit boken "The death of Bunny Munro" som jag precis har läst. Det är en berättelse om kärlek, förakt, cigaretter, sex, fader-son förhållandet och framför allt om den ständigt närvarande, oundvikliga och annalkande döden.
Berättelsen tar fart efter att Bunnys fru Libby har tagit självmord och utan att veta vad han ska ta sig för tar Bunny med sig sin nioårige son, Bunny junior, i passagerarsätet på sin försäljningsrutt. Hemsökt av sin döda fru, desperat efter bekräftelse och ett mål blir resan snabbt en nedåtgående spiral fylld med sprit, cigaretter, sex och sonen väntandes i bilen med sin encyklopedi. Allting går åt helvete på så många underbara sätt.
Nick Cave är en man som på något sätt har genom sin musik och sin litteratur fångat ett skitigt mörker som ändå har en varm humor och lyckats tämja det och rida det till framgång. Språket i boken är snyggt. Det är gripande och underhållande. Trots att man vet redan från de första sidorna att Bunny är en dömd man så är vägen dit och efter väldigt oförutsägbar. Man fångas i Bunnys panikyrsel och förvirring och har ingen aning om vart han är på väg. Boken är definitivt läsvärd trots eller tack vare hur sjuk den är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar